Kulturliv, kulturpolitik och demokrati

Forskningsledare: Geir Vestheim
Övriga medverkande forskare: Claes Lennartsson, Jenny Johannisson.


Projekt 1. Demokrati och kulturpolitik.

Projekt 2. Kulturpolitikens aktörer, institutioner och normsystem i 1990-talets Göteborg. Det lokala möter världen (Jenny Johannisson)
Projektet fokuserar lokal kulturpolitik med utgångspunkt i det ökade utbytet av kulturella, ekonomiska och politiska uttryck och verksamhetsmönster över nationalstatliga gränser som brukar sammanfattas med begreppet globalisering. Denna process skapar starkare och förändrade transnationella beroendeförhållanden, där kulturella, ekonomiska och politiska verksamhets-områden inom nationalstaterna ställs inför både nya problem och nya möjligheter. Genom att studera Göteborgs stads kulturpolitiska förändringsarbete under 1990-talet vill projektet undersöka globaliseringens konsekvenser för det demokratiska politiska systemet i Sverige.

Göteborgs politiska organisation avspeglar den senmoderna demokratidiskussionen: 1990 infördes stadsdelsnämnder för att föra de politiska besluten närmare medborgarna och 1999 bildades Västra Götalandsregionen, en försöksverksamhet som inspirerad av regionaliseringsdiskussioner inom EU syftar till att decentralisera politiskt beslutsfattande och gynna lokalt och regionalt identitetsbygge. Dessa förändringsprocesser påverkar också Göteborgs kulturpolitik och har bl.a. lett till ett omarbetat kulturpolitiskt styrdokument som antogs 1998, och där internationell kulturpolitisk diskussion är starkt närvarande.

Projektets centrala frågeställning är hur lokal kulturpolitik interagerar med eller tar avstånd från kulturpolitik på regional, nationell och internationell nivå. Diskursanalys såsom den utformats av främst Ernesto Laclau, Chantal Mouffe och Norman Fairclough utgör övergripande teoretisk ansats, och fokus kommer därmed att läggas på att identifiera och beskriva de diskurser som kämpar om tolkningsföreträde på den kulturpolitiska arenan.

Projekt 3. Utmaningar för nationalstatens kulturpolitik: Litteratur- och filmpolitik i Sverige mot slutet av det 20:de århundradet (Claes Lennartsson)
De problem och frågor som detta projekt arbetar med uppstår i relationen mellan den institutionaliserade svenska statliga litteratur- och filmpolitiken och den privata kulturproduktionen och kulturkonsumtionen. Man kan också skriva det som att relationerna som skall studeras och analyseras är de mellan staten och det civila samhället på det litteratur- respektive filmpolitiska området. Studien aktualiseras mot bakgrund av internationaliserings- och kulturnivelleringstendenser samt värderingsförskjutningar som antas kunna förändra förutsättningarna för den nationella kulturpolitiken på dessa områden.

Ur perspektiv av olika demokratifrågor kan man identifiera flera problem som rör dessa relationer, problem som kan beskrivas på olika nivåer: Den transnationella nivån som omfattar förändringar i staternas politiska och ekonomiska suveränitet i förhållande till andra stater. På denna nivå aktualiseras demokratifrågorna som resultatet av en balansförskjutning av ekonomiskt och politiskt inflytande från nationen till politiska organ på den övernationella nivån, samt till internationellt orienterade marknadsaktörer; På den nationella nivån omfattar demokratiperspektivet på litteratur- och filmpolitiken frågor om hur utformningen och implementeringen av dessa politikområden samspelar med och påverkas av olika intressen, ideologiska positioner och värderingar, liksom frågor om hur gränserna mellan det privata och det offentliga, mellan staten och det civila samhället och dess olika aktörer dras upp och förändras över tid inom litteratur- och filmpolitiken. Vilka är egentligen litteratur- och filmpolitikens uppgifter och vad kan man säga om deras nuvarande implementering och funktion ur demokratisynpunkt? Vad kan vi säga om dessa politikområdens politiska legitimitet i förhållande till det civila samhället, marknaden och till medborgarnas olika kulturella identiteter och vad litteratur- och filmpolitiken betyder i samhället?

En komparativ studie som omfattar dessa båda kulturpolitikområden bör kunna identifiera intressanta nyanser i fråga om hur demokratiaspekter av den svenska kulturpolitiska diskursen och dess implementering framträder och behandlas i förhållande till olika delområden. Sådana iakttagelser borde kunna tjäna projektets syfte att bidra till beskrivning och analys av den offentliga kulturpolitikens politiska legitimitet inom det demokratiska styrelseskicket under ständig utveckling. Som analytiskt redskap för projektet kommer jag att använda normativ samhällsteori från flera olika forskningstraditioner. I synnerhet kommer jag att anknyta till den demokratiteoretiska diskussionen kring deliberativ demokrati med referenser till t.ex. Jurgen Habermas, Iris Marion Young, Jane Mansbridge och Seyla Benhabib.