Tillbaka till huvudsidan

FORSKNINGSPROJEKT & UPPDRAG - KORTA BESKRIVNINGAR

Pågående

"Utvecklingsprogram inriktning Stillahavsasien"
(ansvarig: Geschwind) Läs mer
"Public debate on research policy in Nordic countries"
(ansvarig: Geschwind) Läs mer
"Kommersialisering och entreprenörskap vid nordiska högre lärosäten"
(ansvarig: Deiaco) Läs mer
"Bologna i teori och praktik"
(ansvarig: Dellnäs) Läs mer
"UNI-KNOW - Kunskapens framtidsmiljöer""
(ansvarig: Deiaco ) Läs mer
"Följeforskning av Stiftelsen för Strategisk Forsknings satsning på Strategiska Forskningscentra" (ansvarig: Deiaco) Läs mer
"The international aspects of the Swedish public research system since the II World War" (ansvarig: Edqvist) Läs mer

Avslutade 2008

"Forskande lärare och utbildningskvalitet - hur ser sambandet ut?"
(ansvarig: Geschwind) Läs mer
"Regionernas utmaning? - Innovationer och kunskapsförsörjning i regionalt perspektiv" (ansvarig: Deiaco) Läs mer
"Centre of Excellence for Science and Innovation Studies" (ansvariga: Lööf, Sörlin) Läs mer
"Studie av rekryteringsstrategier och befordringsreformen på KTH" (ansvarig: Melin) Läs mer
"Samverkan i praktiken (SAMP)" (ansvarig: Geschwind) Läs mer
"Hur kan svenska universitet och högskolor fungera som värdeskapande partners åt svenska teknikföretag?"
(ansvariga: Broström & Deiaco) Läs mer
"Hur avgörs forskningprioriteringar""
(ansvarig: Deiaco och Dellnäs) Läs mer
"En effektanalys av tre strategiska forskningsprogram""
(ansvarig: Deiaco ) Läs mer
"Utredning om svensk humanistisk forskning"
(ansvarig: Geschwind) Läs mer
"Kunskapsöversikt över lärosätenas arbete med uppföljning av studenter"
(ansvarig: Geschwind) Läs mer

Avslutade 2007


"Utvärdering av Civilingenjörer och Lärare (CL)"
(ansvarig: Geschwind) Läs mer
"Utvärdering av centrum för lärande i hållbar utveckling""
(ansvarig: Geschwind ) Läs mer
"KTH i Pakistan"
(ansvarig: Melin) Läs mer
"Evaluation of the SPIDER program 'ICT project collaboration with Swedish partner universities 2004-2006'"
(ansvarig: Edqvist) Läs mer
"Utvärdering av försöket med anställningsformen biträdande lektor"
(ansvarig: Melin) Läs mer
"What attracts firms" (ansvarig: Deiaco) Läs mer
"GLIBS och Neurovetenskap" (ansvarig: Melin) Läs mer
"Kunskapsstaden / Building Scientific Stockholm" (ansvariga: Lindkvist, Sörlin) Läs mer

Avslutade 2006

"Översyn av svensk u-landsforskning" (ansvarig: Deiaco) Läs mer
"Utvärdering av Sidas u-landsforskningsråd " (ansvarig: Edqvist) Läs mer
"Analys av forskningens effekter på skogspolitiken" (ansvarig: Deiaco) Läs mer
"Forskarrekrytering i Norge" (ansvarig: Melin) Läs mer
"Student- och forskarmobilitet inom EU" (ansvarig: Melin) Läs mer
"Utvärdering av JIG och SIG vid Stiftelsen för strategisk forskning" (ansvarig: Melin) Läs mer
"Utvärdering av den danska forskarutbildningen" (ansvarig: Melin) Läs mer
"Interact Innovation in the public sector and public-private interaction" (ansvarig: Schilling) Läs mer
"FoU för förändring - en studie av landstingets FoU-strategi" (ansvariga: Deiaco, Kim) Läs mer
"Human Resources in Research & Development: Monitoring System on Career Paths and Mobility Flows" (ansvarig: Deiaco) Läs mer

Avslutade 2005

"Samverkansdelegationen" (ansvarig: Deiaco) Läs mer
"Framtidsstudie för STINT" (ansvarig: Melin) Läs mer
"Förstudie av KK-stiftelsens profilsatsning vid Blekinge Tekniska Högskola" (ansvarig: Schilling) Läs mer
"Utvärdering av Brandforsk vid Statens Räddningsverk" (ansvarig: Deiaco) Läs mer
"Utvärdering av forskningsprogrammet Allmänna energisystemstudier vid Statens Energimyndighet" (ansvarig: Deiaco) Läs mer
"Den entreprenöriella fakulteten" (ansvarig: Broström) läs mer
"Modeller för samverkan mellan Örebro universitet och Mälardalens högskola" (ansvariga: Deiaco, Melin, Broström) Läs mer
"Widening Participation to Higher Education" (ansvariga: Kim, Sörlin) Läs mer
"Utvärdering av KK-stiftelsens Expertkompetensprogram" (ansvariga: Schilling, Smedberg) Läs mer
"Utvärdering av Stiftelsen för strategisk forsknings program Framtidens forskningsledare" (ansvarig: Melin) Läs mer
"Hur höjer man den vårdvetenskapliga kompetensen?
En studie av Vårdalstiftelsens satsningar på kompetensutveckling" (ansvarig: Kim) läs mer
"Stockholms intellektuella kapital" (ansvarig: Deiaco) läs mer
"Stiftelserna och det svenska forskningssystemet" (ansvarig: Sörlin) läs mer

Avslutade 2004

"Staten, Chalmers och vetenskapen"(ansvarig: Deiaco) läs mer
"Stockholmsregionens innovationsstödjande arbete"(ansvarig: Deiaco) läs mer
"Chalmers/KTH"(ansvarig: Deiaco) läs mer
"VINNOVA - Ny industri, nya arbetsuppgifter, nya krav på kompetens "(ansvarig: Deiaco) läs mer
"Innehållsanalys av ansökningar till Utbildningsvetenskapliga kommittén 2001-2003"(ansvarig: Kim) läs mer
Forskningsprogrammet "Kulturen i kunskapssamhället: Kulturen som samhällssektor och kulturpolitikens utmaningar" (ansvarig: Sörlin) läs mer


"Samverkansdelegationen
Kunskapsöversikt och förberedelse av utvärdering" (ansvarig: Sörlin) läs mer
"Varför femtio procent?" (ansvarig: Sörlin) läs mer
"Aktuella högskolefrågor i nordiskt ljus" (ansvarig: Kim) läs mer
"Forskning om lärande i högre utbildning - en kunskapsöversikt"(ansvarig: Kim) läs mer
Forskningsprogrammet "Universiteten och det nya forskningslandskapet" (ansvarig: Sörlin) läs mer
"Att lära sig se: Åskådningskultur, pedagogik och visuella medier i Sverige 1850-1910" (ansvarig: Ekström) läs mer
"Högskolan och regional samverkan - finansieringströmmar och högskolepolitik" (ansvarig: Sandström) läs mer
"Det sociala kunskapsfältets gränser: Akademisering och könsarbetsdelning i England och i Sverige 1880-1960" (ansvarig: Wisselgren) läs mer
"Konstnärlig forskning och doktorsexamen i Sverige" (ansvarig: Karlsson) läs mer
"Den mediala vetenskapen, 1850-2000" (ansvarig: Ekström) läs mer
"Diabetesforskning i nätverk - monitoring och evaluering" (ansvarig: Sandström) läs mer
"Eurolabs -- A Comparative Analysis of Public, Semi-public and Recently Privatised Research Centres" (ansvarig: Sandström) läs mer
"Vilka internationaliseringseffekter har postdoc-stipendier?" (ansvarig: Melin) läs mer
"Forskningsfinansiella mönster" (ansvarig: Sandström) läs mer
"Fusion Research as Megascience" (ansvarig: Sandström) läs mer
"Indikatorer för benchmarking av svensk högskoleutbildning" (ansvarig: Kim) läs mer
"Trender inom utvärdering av forskning" (ansvarig: Sandström) läs mer
"Utvärdering II" (ansvarig: Olle Edqvist) läs mer
"Kunskapssamhällets produktionsmiljöer" (ansvarig: Kim) läs mer



Utvärdering av SSAAPS

SISTER har under våren 2008 gjort en utvärdering av forskarskolan SSAAPS (Swedish School of Advance Asia-Pacific Studies). Forskarskolan har funnits sedan 2001 med syfte att höja den svenska forskarkompetensen med inriktning på Stillahavsasien. Utvärderingen är ett uppdrag från STINT och syftet är att besvara följande frågor: Har målsättningarna uppfyllts i rimlig utsträckning? Är den nuvarande verksamheten tillräckligt påverkande? Kan den organisationsmodell som valts användas för andra riktade insatser, riktade mot regioner eller med en viss probleminriktning?

Finansiär STINT

Ansvarig: Lars Geschwind


Public debate on research policy in Nordic countries

NordForsk finansierar en jämförande studie om den nordiska forskningspolitiska debatten. SISTER har fått i uppdrag att utföra den svenska kartläggningen och medverka i den nordiska jämförande analysen. Projektet pågår mellan juni 2008 och mars 2009. Studien kommer att bestå av en kvantitativ kartläggning och kvalitativa analyser av debatten från 1990-talet och fram till idag. Förstudien syftade till att undersöka specifika ämnen, kommer denna studie täcka alla huvudsakliga frågor inom forskningspolitik.

Finansiär NordForsk

Ansvarig: Lars Geschwind

Kommersialisering och entreprenörskap vid nordiska högre lärosäten

Nordiska Ministerrådeti har utsett SISTER att utföra en studie som kartlägger initiativ och åtgärder som är genomförda vid lärosäten rörande kommersialisering och entreprenörskap. Syftet med SISTERs studie är inte att ge en heltäckande syntes av forskningsläget utan på basis av ny forskning, nya goda exempel och ett kritiskt metodologiskt perspektiv som granskar och värderar existerande åtgärder att utveckla nya policyåtgärder.

Studiens huvudfrågor är:
- Vilka åtgärder har utvecklats vid nordiska lärosäten för att stimulera kommersialisering och forskning?
- Vilka lärdomar och effekter kan dras av specifika nordiska och kommersialiserings- och entreprenörsbaserade initiativ?
- Vilken betydelse har den nationella och regionala kontexten haft för utvecklingen?
- Vilken typ av policymix bygger åtgärderna på?

Finansiär: Nordiska Ministerrådet

Personal: Enrico Deiaco, Lars Geschwind och Karla Anaya de Carlsson

Forskande lärare och utbildningskvalitet - hur ser sambandet ut?

SISTER har på uppdrag av Sveriges universitetslärarförbund, SULF, att genomföra en studie om sambandet mellan utbildningskvalitet och forskande lärare. Arbetet består av en genomgång av studier om forskningsanknytning, såväl svensk som internationell. Genomgången ska resultera i en arbetsrapport inklusive slutsatser och frågeställningar som är relevanta för det svenska högskolesystemet.
Högskolesektorn är återigen i en formativ fas, där kommande troliga reformer även kommer att förändra förutsättningar för forskningsanknuten utbildning. Det gör studien högaktuell.

- Vad betyder forskningsanknytning i olika kontexter?
- Vilket samband har lärarkompetensen - pedagogisk skicklighet och förmåga i kombination med aktuell vetenskaplig skicklighet och förmåga - för utbildningskvaliteten?
- Vad krävs för att man, som enskild lärare, ska kunna vara bra på både undervisning och forskning? Fördelning av arbetstid, karriärutformning, incitamentsstruktur?

Personal: Lars Geschwind

Bologna i teori och praktik

Projektet är ett av SISTER:s strategiska institutsprogram. Bolognaprocessen beskrivs som den kanske mest genomgripande reformen av högre utbildning någonsin. Bolognaprocessens övergripande mål är att till år 2010 ha skapat ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning, The European Higher Education Area (EHEA). För Sveriges del har detta bland annat inneburit att en ny examensstruktur sjösattes 1 juli 2007.

Syftet med programmet är att studera hur implementeringen av Bolognaprocessen påverkat den faktiska verksamheten vid ett urval svenska lärosäten. Vi kommer att ta fasta på vissa nyckelbegrepp och företeelser som processen aktualiserar. Detta operationaliseras genom en kvalitativ studie där djupintervjuer med olika kategorier av personal, såväl akademisk som administrativ, vid ett urval av svenska lärosäten samt analys av policydokument kommer att utgöra den viktigaste empirin. Programmet har en komparativ ansats i första hand på två nivåer; mellan lärosäten och mellan olika utbildningar. Lärosätena som ingår representerar kategorierna de gamla universiteten, de medelstora högskolorna med eget vetenskapsområde samt de mindre högskolorna utan eget vetenskapsområde. Utbildningarna utgörs av både mer traditionella akademiska discipliner och av professionsutbildningar. För att ge ytterligare perspektiv på vad som sker på den svenska arenan kommer vi att jämföra den svenska utvecklingen med vad som sker utanför landets gränser, såväl i Europa som i andra världsdelar.
Projektet redovisas löpande i delrapporter och artiklar som belyser de olika delstudierna, samt i en antologi. Resultat kommer dessutom att presenteras på konferenser, i en planerad workshop samt i utåtriktade seminarier. Projekttiden löper från den 1 februari 2008 till och med den 31 januari 2009. De preliminära teman som studeras är: Begreppet anställningsbarhet, djup, bredd och progression, den europeiska dimensionen, och ECTS-betygen.

Finansiärer: RJ och KK-stiftelsen.

Personal: Anki Dellnäs, projektledare, Lars Geschwind och Karin Larsson.

Hur avgörs forskningsprioriteringar

Projektet ingår i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) och VINNOVAs Forsknings- och Innovationsframsyn. SISTERs bidrag syftar till att kartlägga och utvärdera olika processer och modeller för att ta fram en övergripande och gemensam strategisk forskningsagenda eller områdesprioritering.

I samhället genereras ständigt en rad nya frågeställningar, allt ifrån miljöfrågor till frågor om hur problemet med bakteriers ökade resistens skall kunna lösas. Om forskarna såväl inom universiteten som inom den privata industrin skall kunna bidra med lösningar på olika samhällsproblem behövs en långsiktig agenda för vilka behov som skall prioriteras. I en allt hårdare global konkurrens förändras dessutom de nationella forskningslandskapens styrning och ledning och denna utveckling genererar en växande efterfrågan på kunskap om processer för att fördela knappa forskningsresurser. Med början i Japan på mitten av 1990-talet har olika länder använt sig av olika typer av framsynsprocesser för att försöka kartlägga och prioritera behov. I flera länder har man också organiserat olika former av konsultationsprocesser eller scenarier för att diskutera forskningsbehov och forskningsavvägningar. I vissa länder, Danmark och Finland, för att nämna några näraliggande exempel, har man på den högsta politiska nivån inrättat forskningsråd eller innovationsråd under ledning av regeringschefen för att bättre koordinera och diskutera forskningsbehov. Många länder har även haft en lång tradition av processer med s k "technology assessment" (Tyskland, Japan, USA), och i de europeiska forskningsprogrammen har en hel del energi ägnats (sedan 2005) åt att introducera så kallade "ex ante impact assessments" vid framtagning av nya ramprogram. Syftet med föreliggande projektet är att kartlägga och utvärdera olika processer och modeller för att ta fram en övergripande och gemensam strategisk forskningsagenda eller områdesprioriteringar.

Finansiärer: IVA och VINNOVA

Personal: Enrico Deiaco och Anki Dellnäs

Utvärdering av centrum för lärande i hållbar utveckling

Svenska institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER) har tillfrågats av Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) att genomföra en utvärdering av Centrum för lärande i hållbar utveckling (LiHU).

Begreppet hållbar utveckling innebär i korthet att samhällets nödvändiga behov av utveckling på olika områden inte får ske på bekostnad av kommande generationers rätt till ett gott liv. Från att ha varit ett begrepp främst förknippat med miljöfrågor, inbegrips numera även bland annat demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Under senare år har flera aktörer lyft fram hållbar utveckling som ett prioriterat område. UNESCO har utlyst 2005-2014 till ett årtionde för lärande i hållbar utveckling. Sveriges riksdag har beslutat om en Politik för Global Utveckling där utbildning är ett centralt område. Denna politik har bland annat inneburit en ändring i högskolelagen: "Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa" (1 kap. 5 §).

Den 1 mars 2005 startades LiHU. Syftet med centrumbildningen är "att bidra till att utveckla lärande för hållbar utveckling på flera olika nivåer, i skola, samhälle och forskning, samt att vara en tydlig aktör när det gäller att driva dessa frågor". Enligt rektors beslut inrättades centret som en försöksverksamhet fr.o.m. den 1 mars 2005 t.o.m. den 31 december 2007. Vidare beslutades att verksamheten ska utvärderas av en extern utvärderare under år 2007.

Centrets verksamhet strävar till:
-att vara en tydlig aktör inom området utbildning för hållbar utveckling,
-att vara en naturlig kontaktyta gentemot högskolor, myndigheter och andra instanser som har intresse av dessa frågor,
-att understödja och utveckla arbetet med frågor om utbildning för hållbar utveckling. Detta ska ske genom att utveckla kurser inom området på såväl grundutbildnings- som påbyggnads- och forskarutbildningsnivå vid Lärarhögskolan,
-att som remissinstans bevaka perspektivet hållbar utveckling internt och externt,
-att tillsammans med andra aktörer utveckla en miljö för forskning kring utbildning i hållbar utveckling,
-att tillsammans med lärare och förskollärare leda utvecklingen av utbildning för hållbar utveckling i verksamheterna på skolan och förskolan,
-att inom Lärarhögskolan samt tillsammans med kommuner och andra aktörer utveckla kompetensutveckling på området.

Syftet med utvärderingen är att analysera verksamheten vid centret under försöksperioden i relation till målen.
Utvärderingen genomförs av forskare vid SISTER under ledning av Lars Geschwind.

Ledarskap och forskningsfinansiering

Karolinska institutet (KI) har uppdragit SISTER att genomföra en studie som ska belysa olika finansiärers syn på ledarskap i forskargrupper.

Utgångspunkterna för studien är:
Under senare år har delar av det internationella forskningsfinansieringssystemet ändrat karaktär (se t.ex. Ziman 2000). Nya former av finansiering som även värderar andra kvaliteter än själva forskningen, exempelvis samverkan, integration i universitetets organisation, strategi och ledarskap har också blivit en del av det svenska forskningssystemet; flera av SSF:s och KK-stiftelsens satsningar innehåller sådana element. På senare år har också de svenska statliga finansiärerna Vinnova och Vetenskapsrådet genom sina program Vinn Excellence och Linnéstöd anammat, dock i olika grad, denna trend.

Detta betyder inte att den traditionella forskningsfinansieringen genom "peer review", där forskningskvaliteten står i fokus, försvinner eller ersätts. Den finns kvar och det är inte en övertolkning att påstå att den fortfarande dominerar forskningsfinansieringen vid de svenska lärosätena. Den nya formen av forskningsfinansiering kan däremot betyda att organisatoriska frågor (processer, strukturer och incitament) blir explicita och hanterade på ett nytt sätt vid lärosätena. Det är i medvetandegörandet av organisatoriska aspekter och speciellt i ledarskapsfrågor som denna studie finner sitt syfte: att undersöka hur ledarskapsaspekten behandlas av forskningsfinansiärer, dvs. om och hur den används som urvals- och kvalitetskriterium samt vilken betydelse den har för resultatet.

För att kunna svara upp mot vårt syfte kommer vi att genomföra en kvalitativ studie där intervjuer av finansiärer kommer att göras. För att förstå finansiärernas syn på betydelsen av ledarskap kommer vi också att använda oss av dokumentstudier, exempelvis utlysningstexter, utvärderingar och annat bakgrundsmaterial.

Genom att kombinera vår empiri med ledarskapslitteratur, speciellt sådan som tar upp ledarskap i kunskapsorganisationer, och litteratur som behandlar det akademiska ledarskapet kommer vi att kunna studera vilken roll ledarskapet får hos de forskare som har fått ett uttalat uppdrag att utveckla sitt ledarskap via forskningsfinansiering. Studien avslutas med några reflektioner kring vad KI som organisation kan göra för att ta till vara de erfarenheter som finns och hur man kan vidareutveckla dem i organisationen.

Personal: Lars Geschwind

En effektanalys av miljöstrategiska forskningsprogram

Mistra har bett SISTER att analysera effekterna av tre olika miljöstrategiska forksningsprogram. Mistra förslog tre program av rätt så olika karaktär; KAM, Kretsloppsanpassad massfabrik; SWECLIM, Swedish regional climate modelling programme; and RESE, Fjärranalys av miljön, Programmen skapades i mitten på 1990-talet och avslutades 2003. Projektets mål var dels att göra en utvärdering av programmen, dels att göra en inramning av framtida miljöstrategiska forskningsprogram. Det här resulterade i två olika utmaningar, för det första att hitta och testa en ny metod för strategiska utvärderingsstudier genom en utforskande process, och för det andra att få grepp om hur den strategiska miljöforskningen är organiserad för att på så vis se till hur den bäst kan komma till användning samt kartlägga dess olika effekter.

Finansiär: MISTRA
Personal på SISTER: Enrico Deiaco

UNI-KNOW - Kunskapens framtidsmiljöer

Projektet är en del av Sisters strategiska institutprogram och består av tre samverkande parter: SISTER, RIDE vid Chalmers och CIRCLE/FPI vid Lunds universitet. Ett av projektets mål är att med vetenskapliga metoder nyansera den svenska universitets- och högskoledebatten genom att på olika sätt undersöka och problematisera frågan om det råder "kris eller gnäll" i den svenska högskolan. Detta görs genom att närmare undersöka problematiken utifrån ett finansierings-, strategiskt samverkansperspektiv. Ett flertal rapporter och utkast har skrivits under 2005 och 2006. Under 2007 kommer två böcker att ges ut, en som diskuterar det svenska forskningssystemets framtid och en i form av en syntes av projektet.

Finansiärer: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

SIMI

KTH Executive School, Tekniska Högskolan i Helsingfors (TKK) samt Scandinavian Management Institute (SIMI) har av SISTER beställt en utredning av fem olika branscher. Dessa inkluderar konsultföretag, bemanningsföretag, hälso- och sjukvårdsföretag, medieföretag samt företag sysselsatta med transport och logistik. Grundidén är att utredningen ska belysa vilka behov av managementutbildning som kan förväntas i dessa branscher samt förutsättningarna för att KTH Executive, TKK samt SIMI skulle kunna samarbeta för att möta detta behov.

Analysen kommer att bestå av en översikt över branschernas storlek genom en presentation av statistik över antal sysselsatta, omsättning samt antal företag. Vidare kommer de trender och utmaningar som varje enskild bransch står inför att beskrivas. Ett antal intervjuer kommer att genomföras med ledande företag för att utreda bl a betydelsen av varumärken, företagens förmåga att utveckla nya organisationsformer samt värdet av kundorientering och kompetensutveckling bland företagens anställda.

Utredningen genomförs av Enrico Deiaco samt Andreas Johnson. Utredningen författas på engelska och beräknas färdigställas under slutet av augusti 2007.

Undersökning om brister och företräden med tjänsten biträdande lektor

Befattningsutredningen har bett Institutet för studier av utbildning och forskning, SISTER, att undersöka hur tjänsten biträdande lektor fungerat. Efter samråd med befattningsutredningens kansli sker undersökningen i två delar:

1) En kort webbenkät med ca sex frågor vilken tillsänds samtliga de som innehar tjänst som biträdande lektor i Sverige, uppskattningsvis ca 110 personer. Frågorna skall avse dessas uppfattningar om tjänsten; har den inneburit en entré till en långsiktig karriär inom den akademiska världen, har den lett till möjligheten att erhålla fortsatt fast tjänst, hur ser de på arbetets innehåll, hur har tjänsten uppfattats av deras omgivning, har de erfarenhet av den avslutande prövningen och hur ser de i så fall på den?

2) En telefonintervjurunda riktad till ett urval av de större lärosätenas personalchefer. 15-20 lärosäten omfattas av telefonintervjuerna, samtliga universitet och några av de större högskolorna. För det fall information finns om någon högskola som har utnyttjat tjänsten biträdande lektor kontaktas denna högskolas personalchef, även om högskolan är liten. Fler än 20 lärosäten kommer dock inte att kontaktas. Om personalcheferna hänvisar till någon annan person i organisationen som bättre lämpad att svara på frågor om tjänsten, kontaktas istället denna person. Intervjuerna kretsar kring frågan varför de valt att använda tjänsten biträdande lektor, alternativt varför de valt att inte göra det.

SISTER svarar för konstruktion och utskick av enkäten, samt sammanställning av dess resultat. Resultaten från telefonintervjuerna sammanställs tillika och undersökningens två delar presenteras samlat i en rapport vilken tillställs befattningsutredningens kansli under april 2007. Befattningsutredningens kansli svarar för urval av 15-20 lärosäten för telefonintervju, samt tillhandahåller förteckning över de individer som innehar tjänst som biträdande lektor, samt deras e-postadresser.

SISTER har tidigare under 2007 gjort andra sammanställningar och analyser åt Befattningsutredningen. Dessa underlag utgör en del av det material som bildar grund för Befattningsutredningens kommande förslag. Betänkandet planeras vara färdigt i november 2007.

Personal: Göran Melin

Kunskapsöversikt över lärosätenas arbete med uppföljning av studenter

SISTER har tillfrågats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att genomföra en studie av utbildningars arbetslivsrelevans och därigenom bidra med mer kunskap om detta område till SKL:s medlemmar. Resultatet av projektet ska vara en kunskapsöversikt som behandlar universitets och högskolors arbete med att följa upp sina studenter efter avlagd examen/fullgjorda studier. De utbildningar som ska studeras är sjuksköterskeprogrammet, lärarprogrammet samt utbildningen till biomedicinsk analytiker.

Enligt SKLs utkast till kravspecifikation januari 2007 på en sådan studie och rapport, samt diskussioner med SKL och deras projektgrupp i frågan, har olika frågeställningar lyfts. Hur vet högskolan att studenterna har rätt färdigheter och kunskaper med sig ut i arbetslivet? Den frågan är den övergripande problematiken i denna studie. Och vidare: Vilka åtgärder vidtas utifrån de kunskaper som finns om studenternas möte med arbetslivet? För alla högskoleutbildningar bör den framtida yrkesverksamheten vara en viktig utgångspunkt för utbildningsplaneringen. Detta gäller givetvis inte minst yrkesutbildningar, vars examens- och kursbeskrivningar innehåller ett antal färdighets- och kunskapsmål. För högskolans yrkesutbildningar är balansen mellan yrkesspecifika färdigheter och generellt vetenskapligt kritiskt och kreativt tänkande avgörande för att högsta kvalitet ska uppnås.

På senare tid har högskoleutbildningars yrkesrelevans betonats genom den s.k. Bolognaprocessen. Ett av huvudmålen i processen är att öka studenternas anställningsbarhet efter fullgjord utbildning. Kraven på ökad anställningsbarhet (employability) ska dock inte, enligt Bolognadeklarationens intentioner, utesluta, eller ens minska, kraven på vetenskaplighet och "högskolemässighet". Detta ställer höga krav på utbildningsanordnarna att balansera utbildningarna och att ha genomtänkta system för återkoppling från arbetslivet. Sådana system och rutiner finns runtom i landet, både på lärosätesnivå och på programnivå. De största centrala enheterna återfinns vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Flera studier, inte minst Högskoleverkets ämnes- och programutvärderingar, har dock pekat på en förbättringspotential när det gäller denna uppföljande studier av studenter. Utvärderingsresultaten föranledde bland annat verkets styrelse att skriva ett brev till regeringen i frågan. Regeringen föreslås däri ge lärosätena i uppdrag att följa upp sina studenter. Även SKL har uppvaktat regeringen och understrukit vikten av att sådana uppföljningar genomförs i samarbete mellan lärosäte och avnämare.

Syftet med studien är att ge ett avnämarperspektiv på uppföljningar av studenter. Rapporten ska innehålla en inventering av vad som görs av olika intressenter, exempelvis lärosäten, arbetsgivare, fackliga organisationer samt myndigheter. Därtill ska goda exempel presenteras, såväl svenska som internationella, med fokus på ovan nämnda utbildningar. Vid urvalet av goda exempel kommer interaktionen mellan högskola och avnämare att vara vägledande. Tanken är att kunskapsöversikten ska inspirera utbildningsanordnare och avnämare till att genomföra väl avvägda och användbara uppföljningar av tidigare studenter. Rapporten ska skrivas på ett utvecklingsinriktat, lättillgängligt och överskådligt sätt.

Projektet består av följande moment:

1.Analys av den teoretiska bakgrunden, aktuell forskning och policy på området. Utgångspunkterna ska vara: Varför är det viktigt med uppföljande studier ur olika intressenters perspektiv? Vilka förväntningar finns det? Vad används resultaten till? Hur förändrar den s.k. Bolognaprocessen? En sammanfattning av denna analys ska ingå som en mindre del i rapporten.

2.En inventering av förekomsten av uppföljningar av tidigare studenter från de tre berörda programmen, genom bland annat:
Intervjuer med nyckelpersoner Genomgång av Högskoleverkets utvärderingar Genomgång av de självvärderingar som har skrivits av lärosätena med anledning av Högskoleverkets utvärderingar Inventering av övriga organisationers arbete med uppföljningar.

3.Inledande intervjuer med nyckelpersoner vid ett urval svenska utbildningsanordnare, avnämare och övriga organisationer.

4.Insamling av material (intervjuer, dokument, statistik) vid de goda exempel som identifieras (ca 3 per utbildningsprogram).

5.En internationell utblick genom litteratur och annan tillgänglig information.

6.Framtagande av rapport till tryckfärdigt original inkl layout. Rapporten ska också innehålla några powerpoint-presentationer som sammanfattar arbetet, resultat och slutsatser. Rapporten ska godkännas av SKL innan leverans.

Intervjuer kommer att genomföras vid ett urval miljöer där de goda exemplen finns. Eftersom syftet är att finna goda exempel och inspiration, ingår även en internationell utblick i rapporten, exempelvis England och Tyskland där problematiken högre utbildning och arbetsliv är högt på agendan sedan en tid. SISTER har goda kontakter med Higher Education Academy i York, England. De har även utbildningsspecifika enheter, s.k. subject centres, för vårdutbildningar vid King's College i London samt för lärarutbildningar vid University of Bristol. Även vid SISTERs systerinstitut i Kassel, Tyskland - INCHER - finns mångårig erfarenhet av studier av kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Dessa organisationer kan bidra med internationella perspektiv i kunskapsöversikten samt ge kvalificerad information om goda exempel i respektive land.

Personal Lars Geschwind (projektledare) och Karin Larsson

Utredning om svensk humanistisk forskning

Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER) har tillfrågats av Kungl. Vitterhetsakademien, Riksbankens Jubileumsfond och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) att genomföra en utredning om svensk humanistisk forskning. Syftet är att studera dess ställning i det moderna forskningslandskapet, dess brister och styrkor, och dess förutsättningar inför framtiden. Resultatet av utredningen ska bland annat utgöra underlag till den s.k. Resursutredningen samt den kommande forskningspropositionen.

Humanistisk forskning har med jämna mellanrum debatterats och diskuterats, både i dagspress och i inomvetenskapliga sammanhang, såväl i Sverige som i andra länder. Humanioradebatterna framstår i själva verket som en genre i sig, som bland annat har resulterat i välskrivna antologier (ett urval finns i referenserna). Under ett enda år på 1980-talet skrevs t.ex. drygt 400 artiklar i ämnet (Elzinga 1989). Några teman har varit återkommande i debatterna. För det första har förutsättningarna för forskningen diskuterats. Det har hävdats att svensk humanistisk forskning är satt på svältkost och halkar efter resursmässigt, dels i förhållande till sina utländska motsvarigheter dels i relation till andra vetenskapliga områden. Den senaste forskningspropositionen samt i synnerhet allokeringen av s.k. excellensmedel, där humanistisk forskning fick klen utdelning, har på senare tid aktualiserat frågan om resurser. I anslutning till resursfrågan har det hävdats att de humanistiska ämnena borde bli bättre på att klargöra sin nytta och argumentera för sin nödvändighet.

För det andra har forskningsproblemen diskuterats. Ett exempel är balansen mellan helhetssyn och specialisering. Ett diskussionsämne har varit att svenska humanister i alltför stor utsträckning har ägnat sig åt djuplodande studier på bekostnad av synteser och internationella komparationer. Andra har påpekat humanioras risker i form av nationalistisk historieskrivning och avsaknad av utomeuropeiska perspektiv.

Ett tredje diskussionsämne har varit den humanistiska forskningens form, bland annat lättillgängligheten kontra vetenskapligheten. Gränsen mellan populärvetenskap och vetenskap är mindre skarp inom humaniora och efterfrågan på humanistisk kunskap är stor att döma av försäljningen av böcker som bygger på humanistisk forskning. Dessa omständigheter har föranlett diskussioner om skrivsätt, genrer och tänkt målgrupp. Vidare har internationalisering kontra hemmaförankring diskuterats. Då har såväl publiceringsspråk som undersökningsobjekt varit i fokus. Denna debatt tangerar ytterligare ett annat meningsutbyte, nämligen publiceringsformerna för humanister: monografi eller internationell tidskrift, stencilavhandling eller utgåva på förlag.

Flera av frågorna ovan tangerar en annan tematik: humanioras eventuella särart och relationerna till andra vetenskapsområden. Det hävdas ibland från humanistiskt håll att forskningsproblemens art kräver en viss form. Detta gäller både arbetets organisering och genomförande, inte minst relationerna mellan humanistiska ämnen och möten med ämnen från andra vetenskapsområden. På senare tid har bland annat Arne Jarrick, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet, betonat att humanister och naturvetare behöver mötas. Utgångspunkten för honom är att humanistisk forskning inte skiljer sig från annan vetenskap (Forska 1:2007). Janken Myrdal på senare tid hävdat att humanvetenskap och naturvetenskap inte bara står inför ett närmande utan till och med ett samgående.

En del av de ämnen som debatterats har rört universitets- och högskolesektorn i stort, t.ex. villkoren för nydisputerade eller principerna för resurstilldelning. Ovanstående debatter har inte heller alltid rört humaniora som helhet. Det finns stora skillnader mellan olika humanistiska ämnen, exempelvis mellan språkvetenskaperna och de historisk-filosofiska vetenskaperna. De styrkor eller brister som kan finnas på ett ställe eller inom en grupp av discipliner behöver inte vara gällande för andra. Den senaste debatten, huvudsakligen förd i DN, berörde främst de historisk-filosofiska ämnena, särskilt litteraturvetenskap.

Projektets fokus och uppläggning
En studie av svensk humanistisk forskning, dess problem, utmaningar och förutsättningar, är med nödvändighet ett omfattande projekt. Ovanstående debattinlägg uppvisar en stor spännvidd och indikerar behovet av en brett anlagd studie. Icke desto mindre krävs vissa avgränsningar. Fokus i utredningen kommer att ligga på humanistisk forskning, vilket i sig inte är en oproblematisk avgränsning. Forskningen går för det första inte att helt och hållet skilja från utbildning. De humanistiska ämnena är undervisningstunga vilket påverkar arbetssituationen för lärarna, och därmed förutsättningarna för att bedriva forskning. En stor andel av den sammanlagda forskningen utförs dessutom av doktorander vilket gör forskarutbildningen till ett viktigt studieobjekt. En annan avgränsningsproblematik som kommer att diskuteras är vad som ryms inom de humanistiska ämnena. Flera ämnen befinner sig i gränslandet mellan humaniora och samhällsvetenskap. Detta kräver en egen diskussion.

Studien erbjuder en möjlighet till övergripande analys av forskningens förutsättningar, processer och resultat. Den genomförs genom nationella översikter, fallstudier och internationella jämförelser, med såväl kvalitativa som kvantitativa metoder, vilket operationaliseras i följande delstudier:

1. Översiktlig lägesbeskrivning, utifrån genomgång och analys av a) tidigare debatter b) befintlig offentlig statistik samt c) tidigare utvärderingar och analyser från t.ex. Högskoleverket, Vetenskapsrådet och HSFR samt d) den internationella diskussionen. Humanioras situation diskuteras inte bara i Sverige. I Europa förs liknande debatter, exempelvis inom ramen för Academia Europaea eller inom European Science Foundation. Även inom EU:s sjunde ramprogram har humaniora lyfts fram tydligare jämfört med tidigare ramprogram. Det är av vikt att bilda sig en uppfattning om var svensk såväl som europeisk humanistisk forskning står, vad som sker och hur diskussionerna om dess status och framtid går.

2. Fallstudie av några utvalda svenska miljöer. Några humanistiska miljöer bör besökas och studeras närmare genom bl.a. intervjuer. Dessa frågor bör studeras i ett förändringsperspektiv, högst tio år tillbaka i tiden. Hur arbetar man? Hur antar man sina forskarstuderande? Vilka finansiärer vänder man sig till? Vilka kvalifikationer är det som premieras? Hur publicerar man sig? Vilka värderingar och traditioner råder? I fallstudien ingår även frågor om organisation och ledning av forskning. Inom humaniora finns en tradition av ensamarbete. Ledarskapet handlar i mindre grad om gruppledarskap än inom andra vetenskapsområden och mer om handledning, rekrytering och tjänstebesättning. På vilket sätt skiljer sig humaniora åt gentemot andra vetenskapsområden när det kommer till handledarens ansvarstagande för sina doktorander? Urvalet av miljöer sker i dialog med finansiärerna.

3. Jämförelse med några framstående amerikanska och europeiska humanistiska miljöer. Vad kännetecknar de mest framgångsrika humanistiska miljöerna? Vilka forskningsproblem tar man sig an? Vad är det man gör på dessa ställen som leder till hög forskningskvalitet? Finns det skillnader mellan dessa utländska miljöer (eller andra) och jämförbara svenska? Vi planerar platsbesök vid något amerikanskt och ett par europeiska miljöer av detta slag.

4. Unga humanisters karriärstrategier. Det finns goda skäl att särskilt studera de unga forskarna, dvs. de som genomgår forskarutbildning eller är nyblivna doktorer. I många sammanhang har den tidiga fasen i den vetenskapliga karriären uppmärksammats den senaste tiden; betydelsen av postdoc-stipendier och mellantjänster har debatterats, forskarutbildningens expansion med dess effekter likaså, utbildningen inom forskarskolor, obligatorisk utlandserfarenhet inom forskarutbildningen i somliga av våra grannländer, m.m. Denna delstudie ska genomföras genom en enkätstudie och fokusgruppintervjuer. SISTER har tillgång till en färsk enkät riktad till två årskullar av danska forskarstuderande. En unik jämförelse med danska förhållanden är därför möjlig.

5. Analys och diskussion av humanistisk forsknings publiceringsmönster och bedömningskriterier. Det är välkänt att publiceringsdata av det slag som är vedertagna inom övriga vetenskapsområden passar humanistisk forskning illa. Det är inte rimligt att mäta humanistisk forskningsproduktion och -kvalitet på samma sätt som man försöker göra inom medicin eller naturvetenskap, utifrån publiceringsuppgifter i olika citeringsdatabaser. Samtidigt borde dock samma databasers citeringsdata kunna ge värdefull information. En bibliometrisk analys som tar hänsyn till humanioras publiceringstraditioner är en angelägen delstudie som kan säga mycket om tillstånd och framtida förutsättningar.

Projektet avrapporteras i form av en rapport som i stora drag ska innehålla ovanstående delar, dvs. en beskrivning och problematisering av den humanistiska forskningens förutsättningar, genomförande och resultat. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion där nuvarande och framtida utmaningar diskuteras.

Personal på SISTER
Lars Geschwind - projektledare
Karin Larsson - research assistant

Vad kan staten lära av en effektanalys av såddfinansieringsprogrammet?

VINNOVA har bestämt att undersöka möjligheten att genomföra en effektanalys av det s k såddfinansieringsprogrammet. Programmet är ett offentligt stödprogram vars syfte har varit att tillhandahålla ekonomiska resurser för att företag ska kunna utveckla en affärsidé till något konkret som kan introduceras på marknaden.

SISTER har åt VINNOVA genomfört en förstudie för att bedöma möjligheterna att utföra en analys av såddfinansieringsprogrammet.
Förstudiens slutsats är att huvudstudiens mål bör vara ett förbättrat policylärande för VINNOVA och andra offentliga aktörer snarare än en detaljerad beräkning av programmets ekonomiska effekter.
Förstudien menar vidare att det är nödvändigt att använda metodtriangulering innefattande både kvalitativ och kvantitativ analys för att ge en rättvis bild av såddfinansieringsprogrammet.

Personal: Enrico Deiaco & Andreas Johnson

Hur kan svenska universitet och högskolor fungera som värdeskapande partners åt svenska teknikföretag?

SISTER har efter inledande diskussion med Teknikföretagen utvecklat ett förslag till en studie med fokus på den svenska forsknings- och innovationspolitikens utmaningar och effekter.

Utgångspunkter
Sannolikt kommer en forskningspolitisk proposition att läggas fram under våren 2008. Mot den bakgrunden har Teknikföretagen identifierat en rad frågor som man kommer att driva och som sammanfattas nedan i några punkter. Man avser att under 2007 i samarbete med Svenskt Näringsliv lyfta den svenska forskningsdebatten bl a genom att ta fram ordentliga underlag om den svenska forsknings- och innovationspolitikens utformning och inriktning. Vårt förslag bygger på att fokusera på en av dessa frågor, nämligen hur kunskapsströmmarna mellan forskning och företag fungerar och särskilt på frågan vilken typ av forskning som företagen efterfrågar. Vi menar att en fördjupad analys och en bättre förståelse av de komplexa mekanismer som finns mellan forskning och företagens användning av forskningskunskap kan leda till bättre och mer välgrundade policyslutsatser.

En kompletterande utgångspunkt är att den forskningspolitiska debatten fastnat i ett improduktivt ställningskrig och sifferexercis som ställt olika typer av forskning mot varandra. Ny forskning visar emellertid att kunskapsflödet mellan forskning och företag är mer komplext och varierat än vad som tidigare antagits och att detta inte avspeglats i forskningspolitikens utformning och inriktning. Vi tror att ett annat, mer företagsorienterat perspektiv på frågan kan lösa upp detta ställningskrig.

Ett minst lika viktigt delsyfte är att lyfta betydelsen av forskningspolitik i den svenska debatten. I regeringsförklaringen framgår att Sverige ska vara en stark forskningsnation men forskningsfrågorna avhandlades på en till två rader. Valrörelsen präglades av en närmast totalt avsaknad av forskningspolitiska frågeställningar vilket är anmärkningsvärt med tanke på kunskapsinvesteringarnas betydelse för små öppna ekonomier som den svenska.

Prioriterade mål för Teknikföretagen
- Minst 1 % av BNP satsas på forskning
- Satsningar på behovsmotiverad forskning
- Satsningar på strategiska FoU-områden
- Premiera deltagande i EU:s forskningsprojekt
- Samverkan mellan akademi och näringsliv
- Självständighet och internationell konkurrenskraft för Sveriges Universitet, högskolor och institut

Vad saknas i den forskningspolitiska debatten?
De viktigaste frågorna i den forskningspolitiska debatten är: Vad är forskning? Hur ska den användas? Hur ska den finansieras och vem ska utföra den? Frågorna verkar ha något "evigt" över sig eftersom svaren tycks variera över tid (Schilling mfl, 2006). Sammanfattningsvis och hårddraget kan man säga att forskning numera har fått en mångfacetterad roll och att det inte är självklart vem som ska utföra offentligt finansierad forskning. Dessutom blir finansieringen av den akademiska forskningen mer heterogen. Man kan säga att vetenskapen har blivit integrerad i samhällsutvecklingen och därför är drivkrafterna gemensamma för förändring i samhället, i företagen och i forskningen och omfattar företeelser som globalisering, specialisering, koncentration av resurser (både monetära och personella) till noder som skapar ny kunskap och välstånd.

En annan, mindre diskuterad drivkraft är de stora strukturförändringar som ägt rum i näringslivet. De är välkänt att de stora globala företagen fokuserar på kärnområden vilket bl a inneburit att de centrala FoU-labben har försvunnit. Fortfarande har de stora företagen sina FoU- investeringar på "hemmaplan" men den internationella konkurrensen om de multinationella företagens FoU-investeringar ökar. Fokuseringen på kärnkompetens har även medfört att samarbeten och allianser med universitet och andra företag som står kompletterande för teknikförsörjning har ökat i betydelse.

Frågan om kunskapsöverföring mellan akademi och företag har varit föremål för en intensiv diskussion och policyåtgärder (samverkansuppgiften, teknikparker, inkubatorer etc). Men ofta har de senare ensidigt utgått från hur universitetsbaserad kunskap kan överföras till företag. Frågan om hur och varför företag samarbetar med universitet, högskola och institut har varit mindre diskuterad och föremål för forskning och analys (Broström och Lööf 2006). På senare år har emellertid forskning försökt att inte bara studera varför företag och akademi samarbetar utan även vilken typ av kunskap som företagen efterfrågar och hur den skiljer sig mellan olika typer av företag. Dessa studier antyder att företagens motiv till samarbete varierar över bl a teknikområden, storlek på företagen och vilken utvecklingsfas som tekniken befinner sig i.

Syftet med studien är att närmare analysera hur verkningsgraden för gränssnitten mellan forskning och företag i Sverige kan förbättras. Ett mål med samarbetet med Teknikföretagen är att lyfta fram dessa aspekter och diskutera implikationerna för forskningspolitikens inriktning och utformning. Vi föreslår en studie som lyfter frågan om den av samhälleliga och ekonomiska problemställningar motiverade forskningen från den schablonmässiga uppdelningen mellan "nyfikenhetsdrivet" och "behovsmotiverat" forskningsarbete. Frågan bör snarare vara i vilken mån det svenska forskningssystemet förmår vara en värdeskapande partner för teknikföretag i Sverige, med bibehållen innovationsbaserad konkurrenskraft och attraktivitet för Sverige som tekniknation som följd.

Förslag till upplägg
Vi föreslår en kartläggning och analys av motiv och behov till organiserat samarbete med universitet, högskolor och institut bland svenska teknikföretag. Den utformning som skisseras nedan är designad för att ge ett underlag till en analys av den hittillsvarande och planerade forsknings- och innovationspolitikens "blinda fläckar" genom empiriskt grundat arbete. Utöver detta syfte menar vi att en analys som bottnar i solid empiri kan vara av tydligt orienterande värde för FoU-relaterade ledningsfunktioner vid Teknikföretagens medlemsföretag.

Behov av samarbete bör kartläggas i ett brett perspektiv. Vi vill särskilt understryka att behov kopplade till tjänsteutveckling bör studeras parallellt med mer traditionella motiv kopplade till fysiska produkter och processer. En annan viktig fråga är samspelet mellan universitetens och företagens tillämpade forskning. För vart och ett av de motiv och behov som kartläggningen genererar kan följande frågor analyseras (att diskutera vidare med Teknikföretagen):

Empirisk fråga
1. Är den aktuella behovsbilden sådan att kopplingar mellan företagets FoU och den offentliga forskningen är bundna till Sverige, eller kan företagets svenska FoU dra nytta av utländska offentlig forskningsresurser utan betydande merkostnader?

Övergripande policyfråga
1. Finns tecken på att vissa typer av den "grundläggande" forskning som svenska företag söker på universitet lika gärna kan sökas på utländska institutioner som i landet? I så fall kan oreflekterat breda nysatsningar på "grundforskning" ifrågasättas ur ett nyttoperspektiv.

Empirisk fråga
2. I vilken mån är den aktuella behovsbilden sådan att globalt ledande forskningsmiljöer (mätt med strikt akademiska termer) utgör den bästa samarbetspartnern? Alternativt: dominerar behov av att samarbeta med dugliga forskare med insikt i relevant bransch och tillämpningsområde?

Övergripande policyfråga
2. På vilka sätt - och med vilka villkor - leder offentliga satsningar på akademiskt vitala forskningsmiljöer och "elituniversitet" till innovationskraft genom samverkan mellan akademi och svenska teknikföretag? Som spegelbild till denna fråga: i vilken mån/för vilka behov drivs framgångsrik samverkan snarare av polytekniska miljöer med svagare akademisk orientering men med närhet till den industriella praktiken?

Empirisk fråga
3. Vilka modeller för fruktbara gränssnitt mot den akademiska sfären använder sig svenska teknikföretag av för att möta dessa behov?

Övergripande policyfråga
3. Tillåter det svenska forskningssystemet effektiva modeller för samarbete? Sätter den svenska forsknings- och innovationspolitiken upp hinder för upprättandet av fruktbara gränssnitt?

Ur dessa frågor syntetiseras en analys av uppgifter för den svenska forsknings- och innovationspolitiken, som kan ligga till grund för vidare förslag om vilken prioritering av forskningsfinansiering och forskningsutförare som ligger i de svenska teknikföretagens intresse. Är innovationspolitiken inriktad mot de behov och motiv som präglar svenska teknikföretag? I vilken mån är det svenska offentliga forskningssystemet utrustat på ett sådant sätt (utförare, forskningskompetens, samarbetsmodeller) att det fungerar som en effektiv partner för svenska teknikföretag?

Vetenskaplig metodik
SISTER har utvecklat ett intervjuformulär som med framgång har använts för att analysera företag som samarbetar med KI och KTH. Vi föreslår att projektet tar utgångspunkt i dessa intervjustudier av företags motiv till samarbete med universitet och högskolor och samarbetsformer associerade med dessa motiv, vilket ger oss den "flygande start" som torde behövas för att snabbt kunna närma oss ett stort och brett fält. Genom ett begränsat antal kompletterande intervjuer som breddar urvalet av företag och regioner kan vi arbeta fram en översiktsbild av samarbetsmönster och behovsbild hos svenska teknikföretag. Framför allt vill vi bredda att den bild som vi redan har av svenska teknikföretags relation med KTH genom att inkludera företag som samarbetar med lärosäten som uppfattas ha annan orientering än det av "akademisering" präglade KTH, i tanke att en delvis annorlunda motivbild kan prägla teknikföretagens samarbete med institutioner som t ex Högskolan Väst, Blekinge tekniska högskola och Mittuniversitetet.

Vi anser att det finns mycket att vinna på att komplettera intervjustudierna med en kvantitativt inriktad enkät som möjliggör kvantifiering av de trender och mönster som framträder genom intervjuer. En kompletterande enkät till utvalda FoU-chefer i svenska teknikföretag bör vara av begränsad omfattning och distribueras elektroniskt och per post. SISTER har stor erfarenhet att genomföra korta sådana enkäter (max 8-10 frågor) som visar sig ge en hög svarsfrekvens. Urvalet till en sådan enkät bör följa forskningsmässiga normer och alltså innehålla ett moment av slumpmässigt urval ur ett antal stratifierade grupper ur hela populationen av i Sverige verksamma teknikföretag. Med goda svarsfrekvenser från en sådan enkät skulle rapporten stå på mycket solid emirisk grund och därmed ha förutsättningar att väcka intresse såväl bland teknikföretagens medlemsföretag som i politiska kretsar.

Referenser

Broström, A och Lööf, A, 2006, "What do we Know about Firms Research Collaboration with Universities - New and Qualitative Evidence," CESIS Electronic Working Paper Series No. 74

Heinze, T, 2006, "Emergence of Nano S&T in Germany, Network and Company Performance," Fraunhofer ISI Discussion paper No 7/2006.

Henreksson, M och Stenkula, M, 2006, "Entreprenörskap och företagande - om entreprenörsräntor och tillväxt," Institutet för Näringslivsforskning, Policy Paper nr 5 2006.

IVA 2006, Framtidens Näringsliv.

Schilling, P mfl, 2006, Att bedöma strategisk forksning - En studie över bedömare, ansökningar och utfall. SISTER 2006.

SISTER, 2006, Collaboration for Competitiveness, Draft report to the Innovation Society 2006 conference.

Finansiär: Teknikföretagen
Personal: Anders Broström & Enrico Deiaco

KTH i Pakistan

KTH har uppdragit åt Institutet för studier av utbildning och forskning, SISTER, att lämna förslag till hur en analys skulle kunna utformas av de risker för KTH som engagemanget med uppbyggnaden av Pakistan-Sweden University kan innebära.

SISTER kommer inom projektet söka utreda vilka konsekvenserna blir av det planerade engagemanget för KTHs organisation; utreda vilka risker för KTHs renommé och märke som kan finnas, särskilt om projektet inte förlöper som planerat; utreda vad för andra engagemang som KTH sannolikt inte kan involvera sig i samtidigt som kraft läggs på Pakistan-Sweden University.

SISTER avser att inhämta information i huvudsak genom två kanaler:

1. Intervjuer med personal vid KTH; skolchefer, dekaner och prefekter vid institutioner som berörs genom de utbildningsprogram som planeras vid universitetet i Pakistan, eventuellt också andra berörda personer.

2. Intervjuer och besök vid utländska lärosäten. Av särskilt intresse bedöms universiteten i Ulm och Stuttgart vara genom att de relativt nyligen fått ett uppdrag att bygga upp ett nytt universitet i Kairo. Universitetet är nu färdigt och undervisning och forskning bedrivs där. Detta projekt har många paralleller med det nu aktuella projektet mellan KTH och Pakistan. Sanktioneringen från myndigheter, finansieringen, organiseringen i utbildning och forskning, samt de tyska lärarnas deltagande, är exempel där likheterna är stora. Naturligtvis är det också intressant genom att Egypten tillhör den islamska världen och kulturskillnaderna kan vara av ett likartat slag som de KTH kan komma att uppleva. Ett besök i Ulm och i Stuttgart samt i Kairo förmodas kunna ge vid handen ytterst intressant information om de vinningar och eventuella problem som man upplevt under uppbyggnaden av det nya universitetet i Kairo.

SISTER kommer att lämna sina slutsatser och överväganden i en rapport som tillställs KTH den 1 juni 2007. KTH:s styrelse förväntas fatta beslut om engagemanget i Pakistan vid sitt sammanträde den 8 juni 2007.

Personal: Göran Melin

Analysis of SAREC:s health research strategy

During the past decade there have been dramatic changes in the field of health research. Not only has the field been characterized by a marked increase in general attention and emergence of numerous new organizations and iniatives, but there has also been significantly increased investment and new donors have entered the scene both from the public and the private sectors. The Swedish Policy for Global Developement (PGU) stipulates that ODA should engage the Swedish society in a broader sense and that agencies with similar remits should seek to synergize where it is deemed to be strategically advantageous. Further, the new Swedish gouvernement has also underlined the need to strengthen interactions with other Swedish actors and take advantage of the Swedish resource base to a greater extent. During 2006 the various divisions and organization at SAREC have been subject to a substantial external review. The review of the thematic programme was predominantly positive although the reviewers raised some recommandations. Thus, there is a need to more systematically adress some of the complex issues that have emerged in the international and regional thematic research programs, in order to formulate a novel strategy for health research support through the thematic programme. This study focuses on Sweden and aims to map the areas where Swedish science is particularly strong and analyse how SAREC can harness these competencies in the best way. The study will aim to conduct an anlysis of the Swedish sceintific resource base, taking into account:
- An analysis to better map the Swedish scientific resource base to promote better harnessing of Swedish research competence.
- Analysis of potential synergies between Swedish actors, including academia and research councils.
- Analysis of the changing global context vis-ā-vis Swedish competencies in health research for developement.
- Long-term important health research priorities.

A final report will be presented in August 2007.
Staff at SISTER is Olle Edqvist.

Utvärdering av Civilingenjörer och Lärare (CL)

SISTER, har fått i uppdrag att utvärdera det samarbete mellan Lärarhögskolan (LHS) och Kungliga tekniska högskolan (KTH) som uppstått utifrån lärosätenas gemensamma regeringsuppdrag att utveckla lärarutbildningar med teknisk och naturvetenskaplig inriktning: Civilingenjör och Lärare (CL).

Utvärderingen består av fyra delar. De första tre delarna syftar till att utifrån olika perspektiv:

- granska de mål som satts för samarbetet
- granska hur de olika delarna i uppdraget och uppdraget som helhet har genomförts
- granska måluppfyllelsen utifrån uppdraget från regeringen

Del 1 behandlar samarbetet som helhet och genomförs som en självvärdering med hjälp av de funktionsansvariga på respektive lärosäte.

Omfattning enligt regeringsuppdraget:

- Ekonomiska och formella strukturer
- Studenternas krav på god kvalitet
- Forskningssamarbetet
- Samarbete med det omgivande samhället
- Internationellt samarbet

Till självvärderingsarbetet ska en självvärderingsmanual tas fram som förtydligar och konkretiserar dessa punkter.

Del 2 behandlar utveckling av nya inriktningar inom CL samt förnyelse av utbildning och undervisning. Denna del består av tre underavdelningar:

A. Vid LHS: En kvalitetsgranskning av CL samt inriktningen Teknikutveckling och design (inklusive den tvärvetenskapliga kursen Innovationer, etik och samhällutveckling) utifrån examensmålen för lärarprogrammet. Granskningen ska även avse utbildningarnas relevans för arbetsmarknadens behov och särskilt analysera hur de täcker in lärarbehovet i naturvetenskap och teknik från förskola till gymnasium.

B. Vid KTH: En kvalitetsgranskning av CL gentemot de krav som ställs på den nya (300 hp) civilingenjörsutbildningen. Granskningen ska avse såväl innehåll som kvalitet och särskilt beakta hur CL-utbildningen står sig gentemot den nya examensordningen och vilken arbetsmarknad som civilingenjörsexamen för de tre inriktningarna leder till.

C. CL-utbildningen är en kombination av två professionsutbildningar. Denna del har som uppgift att identifiera det unika i utbildningen vad gäller bredd respektive spetskompetens avseende såväl lärarperspektivet som teknikdjupet. Syftet är att utvärdera mervärdet av att två professionsutbildningar samarbetar och ge grunden för att identifiera och marknadsföra varumärket för arbetsmarknad och rekryteringskällor. Nationella och internationella jämförelser av samarbeten mellan lärosäten, med betoning på utbildningssamarbete, t.ex. forskningsanknytning, verksamhetsförlagd utbildning och examensarbeten, blir särskilt viktiga i denna del.

Del 3 i utvärderingen ska vara en gemensam SWOT-analys där de genomförda utvärderingarna analyseras och resulterar i en genomgång av samarbetets styrkor, svagheter, hinder och möjligheter. Här ska även framgå vilka delar av uppdraget som kan betraktas som slutförda, vilka delar som behöver utvecklas och vilka delar som inte bör fortsätta respektive inte fortsätta.

Del 4 i utvärderingen ska utmynna i rekommendationer om hur det framtida samarbetet kan organiseras med avseende på de delar i samarbete som ska gå över i en driftfas (särskilt samarbetet kring CL-utbildningen). Dessutom ska förslag ges vilka delar som bör få fortsatta resurser för att utvecklas. Denna del ska resultera i en konkret förslagslista där Lärarhögskolans nämnd för grundutbildning, forskning och forskarutbildning respektive KTHs fakultetsnämnd kan fatta beslut respektive rekommendera ledningen att fatta beslut i respektive fråga/förslag. Här ska även resursbehov och finansieringsmöjligheter för detta beskrivas. I detta ska även eventuellt framtida forskningssamarbete inkluderas.

Utvärderingens uppläggning och genomförande
Utvärderingen genomförs av två forskare vid SISTER. Den leds av fil dr Lars Geschwind. Utvärderingen ska genomföras i nära samråd med kontaktpersoner vid LHS respektive KTH. Till utvärderingen knyts även en referens-/styrgrupp bestående av representanter från KTHs fakultetsnämnd och Lärarhögskolans nämnd för grundutbildning, forskning och forskarutbildning.

Utvärderingen kommer att ha följande förlopp. Som ett första steg genomförs en självvärdering av respektive lärosäte. Den består av beskrivning och analys av ett antal aspekter som närmare preciseras vid möten med utvärderare och representanter från LHS samt KTH. Under arbetet med självvärderingen kommer en enkät att skickas till de studenter som går utbildningen. Syftet med enkäten är att få en mer generell bild av vissa aspekter. Enkäten kommer huvudsakligen att innehålla frågor om kvaliteten i utbildningen. Dessutom bör frågor om professionsutveckling ges en betydande plats.

Självvärderingarna kommer att utgöra kompletterande underlag inför den andra fasen i utvärderingen som består av intervjuer med samtliga berörda intressenter, dvs. studenter, lärare, ledningspersonal på olika nivåer samt företrädare för potentiella arbetsgivare. Intervjuerna kommer att genomföras såväl enskilt som i grupp.

Då utvärderingen delvis har en framåtsyftande och utvecklingsinriktad ansats är det angeläget med internationella jämförelser. SISTER åtar sig gärna att arrangera studiebesök till relevanta jämförelseobjekt (3-4 lärosäten) samt att dokumentera erfarenheterna från dessa. Deltagandet begränsas till en mindre grupp, förslagsvis kontaktpersoner samt referensgrupp (respektive lärosäte står för sina resekostnader).

I utvärderingen finns ett antal generellt intressanta frågeställningar som hör ihop med det regeringsuppdraget att kombinera två professionsutbildningar. Det innebär att områden som identitet, professionsutveckling, bredd och djup i utbildningen, arbetsmarknadsrelevans/anställningsbarhet, samt akademiska kulturer kommer att problematiseras i utvärderingen. Det är också en utvärdering som omgärdas av stora omvärldsförändringar, såväl på det nationella planet som på det institutionella, vilka behöver följas nogsamt. Arbetet ska redovisas i en rapport som präglas av en konstruktiv och framåtblickande anda. SISTER är, om så önskas, även öppet för att medverka vid seminarier där utvärderingens resultat och implikationer diskuteras.

Finansiär: LHS & KTH
Personal: Lars Geschwind

Samverkan i praktiken (SAMP)

Som ett led i KK-stiftelsens program 2006/2007 finansierar stiftelsen ett forskningsprojekt vid SISTER. Projektet innehåller två delar: Den första behandlar mötet mellan näringslivet och forskarna. Syftet med denna del är att få fram hur olika aktörer samarbetar (eller inte) kring utveckling av forskningsmiljöer vid högskolorna. Den andra delen studerar utbildningens roll vid högskolorna. I denna delstudie kommer KK-stiftelsens profil- och projektsatsningarnas roll för utveckling av utbildning stå i fokus. Delstudien bör även belysa utbildningens roll i skapandet av stabila forskningsmiljöer. Projekttiden löper från den 1 september 2006 till den 30 november 2007. De budgetmässiga förutsättningarna är ett anslag om 1,5 MSEK.

Vi kommer att djupstudera fyra lärosäten ur ett flertal aspekter för att kunna belysa samverkansproblematiken och försöka generalisera fram mekanismer som förklarar satsningarnas påverkan på högskolorna. Vi har valt Blekinge tekniska högskola, Mälardalens högskola, Karlstads universitet samt Örebro universitet. Skälen till att vi valt just dessa är för det första att KK-stiftelsen har finansierat både profiler och projekt vid lärosätena. För det andra finns det intressanta historiska förutsättningar som påverkar lärosätenas inriktning och framtida målsättningar. För det tredje menar vi att dessas likheter och skillnader gör det möjligt att problematisera satsningarnas påverkan och betydelse för lärosätenas utveckling.

Projektet kommer att genomföras med utgångspunkt i samverkans-
problematiken. Vi kommer att i ett första steg undersöka samverkan mellan forskare vid högskolan och i näringslivet, delstudie 1. Den kommer att påverka vår uppfattning om vad samverkan är och hur den går till. Dessa resultat kommer att användas för att försöka förstå projektledarens roll i satsningarna och effekterna dessa har för utbildningen. Vi har schematiskt beskrivit de olika studierna relation till varandra och problemet i figur 1.

Projektets problem och delstudier













Projektet avrapporteras i form av en antologi under hösten 2007. Alltså ska projektet delas in i delstudier som kan fogas samman och bidra till en helhet. Resultaten från de olika studierna ska vara artiklar som håller en publiceringsbar kvalitet. Språket kommer att bli svenska. Ett etappmål är att presentera en rapport om en del av uppdraget i slutet av november 2006, delstudie 1 är vår rapportering. Utöver detta är det vår ambition att presentera ett eller två "papers" internationellt och kanske få något publicerat i en internationell tidskrift.

Finansiär: KK-stiftelsen
Personal: Peter Schilling (projektledare, ansvarig delstudie 2), Lars Geschwind (ansvarig delstudie 1), Maria Johansson och Andreas Högberg. I projektet deltar också F.D. Peder Karlsson som extern forskare.


Studie av rekryteringsstrategier och befordringsreformen på KTH

Hittills har ungefär 150 personer befordrats inom ramarna för den nya befordringsreformen på KTH. En studie av effekterna av reformen för KTH:s del bör för det första inriktas mot utfallet av reformen för dessa personer och för organisationen, förslagsvis genom en enkät vilken kompletteras med intervjuer, men för det andra också undersöka hur befordran sker vid andra lärosäten med vilka KTH normalt jämför sig. Det är särskilt intressant att göra några internationella jämförelser och sätta frågan om befordringssystem i ett litet vidare perspektiv: Hur använder lärosäten sig av befordringssystem? Hur kopplas befordran till rekryteringsstrategier? Befordras personal på grundval av uppnådda meriter enbart eller också mot bakgrund av förväntad framtida potential? I vilken grad kan man tala om ett Tenure Track-system?

Det torde vara närmast självklart att ett lärosäte som KTH, med höga ambitioner och ett starkt internationellt renommé, rör sig på en internationell akademisk arena, kanske rentav en global arena. Internationella trender och omvärldsförändringar spelar roll för KTH:s utveckling och påverkar hur KTH bör, och kan, organisera sig självt och sina verksamheter. Många lärosäten som KTH jämför sig med söker ständigt vidta nya mått och steg för att stärka sin position internationellt. Kanske lyckas inte alla stå sig i den hårdnande konkurrensen om forskningsanslag, eller om studenter.

Det råder också konkurrens om attraktiv personal. I princip finns två sätt för ett universitet att få den personal som man önskar: att rekrytera utifrån, och att behålla den personal som man redan har. Det senare omfattar vidareutbildning av duktiga studenter, samt befordran av dem som väljer att söka sin anställning vid lärosätet. Befordran av befintlig personal är därmed nära kopplat till rekrytering av ny personal. Varje lärosäte som vill stå sig i en internationell konkurrens bör ha en strategi både för rekrytering och för befordran. Avsaknad av sådana strategier, eller mindre attraktiva förhållanden, leder på sikt till att den mest attraktiva personalen kommer söka sig till andra verksamheter, vid andra lärosäten eller inom näringslivet. Somliga kommer naturligtvis att göra det oavsett villkoren på just KTH, och somliga kommer att stanna oavsett villkoren, men i en skarp konkurrens blir det på marginalen viktigt att inte tappa talangfulla forskare och forskningsledare i onödan. Inte minst är duktiga forskare viktiga för att locka till sig studenter. Normalt är studenter mycket känsliga för ett gott eller ett mindre gott rykte. I en nära framtid förutspås studenter, inte minst utländska, komma att spela en viktig roll för ett lärosätes ekonomiska situation.

Exempel på frågor som studien avser att söka besvara: Vilka rekryterings- och befordringsstrategier har de universitet som KTH närmast jämför sig med? Finns det goda exempel som man kan lära av? Finns det mindre goda exempel? Ligger KTH bra eller mindre bra till när det gäller tankar om rekryterings- och befordringsstrategier? Kan sådana strategier bli en komparativ fördel för KTH?

Studien planeras pågå under september-december 2006, totalt 3 månader. Preliminära resultat presenteras inför fakultetsnämndens möte i slutat av november; slutrapport tillställs KTH före 2006 års utgång. Arbetet utförs av Göran Melin och Andreas Högberg på SISTER i samråd med en av KTH utsedd referensgrupp.

Finansiär: KTH
Personal: Göran Melin, Andreas Högberg

Evaluation of the SPIDER program "ICT project collaboration with Swedish partner universities 2004-2006"

The Swedish Program for ICT in Developing Regions (SPIDER) is a national center created to strengthen Sweden's efforts in the field of ICT in developing countries. With it's vast network of ICT experts from adademia, private and public sectors, as well as civil society, SPIDER was created by a joint iniative from the Swedish International Developement cooperation Agency (Sida) and Swedish universities. One of the roles of the program is to support and stimulate activities in the area of ICT's with particular applicability for developing countries. These activities should promote research at Swedish universities focusing on such issues. The objevtives of the evaluation was to provide SPIDER with an overview of the results and effects of the program "ICT Collaboration Projects with Swedish Partner Universities" and to serve as an input for SPIDER to decide whether a third round of applications is feasible for the period 2007-2008.

Staff at SISTER was Olle Edqvist.

What attracts firms

Higher education and R&D have become some of the most important factors for the development of society and the viability of the economic system. Most studies on industry-university cooperation are done from the macro-oriented point of view of regions or nations. This study is a micro-level study, focusing upon practical models for university-industry interaction and examining the evolving collaboration needs of a set of companies. And it aims to make a contribution to the understanding of university - industry relationships by combining insights into two worlds: the commercial context of a firm and the academic rationale of a university. A main part of the project is a benchmarking study of third mission at universities in other countries. Visited universities include Surrey and Cambridge in the UK, Twente and Delft in the Netherlands, Tuffts and MIT in the US Boston region and EPF Lausanne and ETH Zürich in Switzerland.

Staff at SISTER: Enrico Deiaco
Funding: Stockholm County Administrative Board

Nationella forskarskolor inom GLIBS och Neurovetenskap

SISTER har utvärderat de nationella forskarskolorna GLIBS respektive Neurovetenskap, vilka har initierats och finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning. Utvärderingarna fokuserar på genomströmning av doktorander, det nationella nätverksbyggandet, internationella kontakter och industrisamarbeten. I förlängningen söker utvärderingarna besvara frågan om vilket mervärde satsningen inneburit för kunskapsutvecklingen inom respektive område i Sverige.

Regionernas utmaning? - Innovationer och kunskapsförsörjning i regionalt perspektiv

Sverige och dess regioner står inför en rad utmaningar. Ansvarsutredningen behandlar frågan om storleken på framtida regioner. En förändrad regionindelning kommer sannolikt att påverka hur kunskaps- och kompetensförsörjningssystemen skall organiseras. En ändrad regionindelning skulle exempelvis fyrdubbla de regionalt styrda utvecklingsbudgeterna genom att uppgifter och resurser flyttas ned från den nationella närings- och innovationspolitiken. Men regionerna ställs också inför en rad andra utmaningar som en allt högre grad av konkurrensutsättning av högskolan, en ökad internationalisering av företagens FoU (framförallt en annan organisation av företagens FoU) och en ökad "policykonkurrens" mellan regioner.

Syftet med studien är att påbörja en diskussion av ett stort tema nämligen frågan om organisation av kunskaps- och kompetensförsörjning och kunskapsbehov i ett regionalt perspektiv. Den övergripande frågan är hur kunskapssystemen i regionen organiseras för att både kunna hantera regionala, funktionella och internationella kunskapsbehov. Vi menar att frågan kan studeras med utgångspunkt i erfarenheterna av regionalt utvecklingssamarbete och samverkan inom Västra Götalandsregionen.

Finansiär: IVA
Personal: Enrico Deiaco

Staten, Chalmers och vetenskapen

Detta projekt resulterade i en bok med samma namn i vilken Chalmers omvandling från slöjdskola till högskola sätts in i ett bredare sammanhang. Den högre tekniska utbildningen, med forskning på dagordningen, är central i historien om industrisamhällets kunskapshantering och belyser hur staten och vetenskapen närmade sig varandra i forskningspolitiken. Chalmers omvandlades när det svenska samhället moderniserades.

Boken skrevs av Henrik Björck.
Sverker Sörlin stod för redigeringen.

Stockholmsregionens innovationsstödjande arbete

I Stockholm, liksom i andra storstadsregioner, finns ett stort antal aktörer av olika karaktär med inflytande över den regionala innovationsmiljön. Detta innebär att det kan vara svårt att utveckla mötesplatser samt utforma gemensamma visioner och prioriteringar. Inom ramen för RTP-arbetet i Stockholm har man beslutat att inrätta en separat beredningsgrupp för innovationsfrågor. I gruppen ingår representanter för en rad olika aktörer med uppgift att skapa goda utvecklingsförutsättningar i regionen, bla näringslivet, Länsstyrelsen, Landstinget, Teknikbrostiftelsen , Stockholms stad och högskoleaktörer.

Syftet med projektet var att skapa en gemensam plattform för att diskutera utvecklingsförutsättningar, skapa engagemang och utveckla en gemensam vision och strategi bland berörda aktörer på regional nivå samt följa upp utvecklingsarbetet. Det övergripande målet var att utveckla ett fungerande nätverk mellan aktörer med uppgift att skapa goda utvecklingsmöjligheter i Stockholmsregionen. För att åstadkomma detta genomfördes ett antal workshops med berörda aktörer ur ett Triple Helix -perspektiv (akademi, näringsliv och offentlig sektor). Ett mål var att ta fram kunskapsunderlag beståendes av två delar:

- En kartläggning av företagens upplevda behov av innovationsstödjande tjänster, dels i prioriterande kluster, dels bland övriga småföretag.

- En översyn och värdering av samverkansmöjligheter och - problem inom Stockholmsregionens innovationssystem. Ett annat mål var också att skapa förutsättningar för en effektivare systemledning genom finansiering av beredningsgruppens arbete i form av en neutral processledare med uppgift att koordinera, diskutera och förankra planerade aktiviteter hos berörda aktörer samt medverkan av småföretag i beredningsgruppens aktiviteter under en inledande period.

Den huvudsakliga målgruppen utgjordes av Stockholms RTP-partnerskap, de regionala klusterinitiativen och aktörer som arbetar utifrån ett Triple Helix-perspektiv på flera nivåer (lokalt, regionalt och nationellt). Ambitionen var att involvera såväl företag från prioriterande kluster som representanter för småföretag i regioner.

Ansvarig personal på SISTER var Enrico Deiaco. Finansiär: Länsstyrelsen i Stockholm

Chalmers/KTH

SISTER bistod rektorerna vid KTH och Chalmers med en analys av möjligheter till en svensk allians. I arbetet ingick att identifiera de mest centrala drivkrafterna som antas påverka universitetens roll, funktion, och organisation samt de nationella (och internationella) systemvillkor som definierar förutsättningarna för universitetens förnyelse och anpassning. Rapporten belyser centrala frågor för strategiarbete kring allianser mellan universitet: Vilka skäl och drivkrafter finns, nationellt och internationellt, för allians? Vilka grundförutsättningar måste vara uppfyllda för att den skall kunna fungera och ge långsiktiga plusvärden till dess båda parter? Vilka nackdelar och risker finns med en allians? Vad bör man tänka på när en allians planeras, organiseras och implementeras? I rapporten pekas på behovet av att en allians stöder den strategiska inriktningen för de ingående universiteten. Allianser skall ses som ett medel snarare än som ett mål för högskolans ambitioner. Allianser måste styras, ledas och koordineras. Man får därför inte underskatta det stora behovet av ledningskapacitet och resurser.

VINNOVA - Ny industri, nya arbetsuppgifter, nya krav på kompetens

Projektet omfattade fyra delprojekt som samtliga var inriktade mot förändring av arbetsuppgifter och kompetenskrav i den nya ekonomin. Delprojekten drevs under rubrikerna: Högre utbildade i företag; Lokal återvinning av vetenskapligt utbildad personal i Uppsala industri; Utbildning, drop-out, och arbetsmarknadens funktioner - svenska erfarenheter i ett Europeiskt perspektiv; Ny industri, nya arbetsmarknadsvillkor och nya krav på kompetens.

Ansvarig på SISTER var Enrico Deiaco

Översyn av svensk u-landsforskning

Sidas forskningsnämnd gjorde under 2006 en utvärdering av Sidas u-landsforskningsråd . Samtidigt gjorde Sida en översyn av verksamhetsgrenen forskning som redovisades till regeringen i slutet av december 2006. I syfte att komplettera utvärderingen som hade beställts av forskningsnämnden gav Sidas Sekretariat för utvärdering och intern revision SISTER i uppdrag att ytterligare belysa vissa frågor av betydelse för Sidas översyn. Med utgångspunkt från politik för global utveckling (PGU) syftade översynen till att belysa SAREC:s stöd till svensk utvecklingsrelevant forskning ur ett brett perspektiv vad gäller dess mål, omfattning och hantering. Översynen ämnade besvara följande frågor: Är målen för SAREC:s stöd till att stärka utvecklingsrelevant forskning i Sverige ändamålsenliga? Är omfattningen av SAREC-stödet rimligt? Är SAREC:s utlysnings-, bedömnings- och uppföljningsprocesser av forskningens utvecklingsrelevans adekvata? Studien baserades på tillgängliga databaser och dokumentation från regeringskansliet, Sida och de större forskningsfinansiärerna i Sverige.

Ansvarig på Sister var Enrico Deiaco.

Utvärdering av Sidas u-landsforskningsråd

Sidas u-landsforskningsråd fördelar medel till "stöd till utvecklingsforskning om utvecklingsländer i Sverige, långsiktigt stöd till forskningsmiljöer, tematiska forskningsnätverk, stöd till enskilda forskningsprojekt, kostnader för av Sida inrättade tidsbegränsade anställningar för forskare med inriktning på utvecklingsfrågor samt administration av dessa anställningar".
I Sidas instruktioner till sökande (mars 2005) anges målen för u-landsforskningsrådet vara:
- främja forskning av värde för utvecklingssamarbetet - bevara och utveckla kunskap i Sverige om utvecklingsländer och utvecklingsfrågor - stimulera forskare vid svenska universitet och högskolor att intressera sig för utvecklingsländer och utvecklingsforskning - främja rekrytering av yngre forskare till u-landsrelaterad forskning samt bevara och utveckla u-landsforskningskapacitet vid universitet och högskolor - bidra till u-landsinriktad internationalisering inom högre utbildning och forskning - öka möjligheterna att etablera forskningskontakter med utvecklingsländer och med u-landsforskning i andra länder. Sister fick i uppdrag av Sidas avdelning för forskningssamarbete, SAREC, att göra en utvärdering av Sidas u-landsforskningsråd och dess stöd till svensk u-landsforskning för perioden 1995-2005. Utvärderingen syftade till att ge en bild av effekterna av verksamheten i förhållande till de uppsatta målen. Vidare ämnade utvärderingen belysa i vilken utsträckning medlen från u-landsforskningsrådet har stärkt svensk u-landsforskning, olika delar av Sidas biståndsverksamhet inklusive förutsättningarna för forskningssamarbetet i stort.

Utvärderingen avrapporterades i september 2006.
Ansvarig på Sister var Olle Edqvist.

Analys av forskningens effekter på skogspolitiken

SISTER har på Näringsdepartementet förfrågan gjort en analys av forskningens effekter på skogspolitiken. I direktiven till den pågående skogsutredningen skrivs att det vore…"värdefullt att kartlägga den hittillsvarande forskningens omfattning och inriktning, liksom att analysera dess betydelse för skogspolitiken och des effekter på skogsnäringen, tillväxten och som underlag för utformningen av relevanta miljökvalitetsmål" (Skogsutredningen 2004 N 2004:12).

I uppdraget ingick dels en metodologisk förstudie (moment 1), dels att genomföra en effektanalys (moment 2). Huvudfrågorna i moment 2 var att:
-Resonera och analysera vilka effekter som den hittillsvarande forskningen har haft och kan komma att få på skogspolitiken
-Beskriva vilka vägar dessa effekter sprids från forskning till politiken.

I uppdraget för moment 1 ingick att:
- Beskriva olika möjligheter att analysera den hittillsvarande forskningens betydelse för skogspolitiken
- Beskriva olika möjligheter att analysera den hittillsvarande forskningens effekter på skogsnäringen, tillväxten och som underlag för utformningen av relevanta miljökvalitetsmål
- föreslå det mest lämpade tillvägagångssättet för att genomföra moment 2.

Personal på SISTER var Enrico Deiaco.

Forskarrekrytering i Norge

NIFU-STEP genomför en utredning om forskarrekrytering i Norge. I särskilt fokus står förhållanden inom forskarutbildningen och den efterföljande postdoc-perioden. SISTER bidrog till projektet med en jämförande sammanställning av befintliga svenska data. Också danska jämförande data presenteras i rapporten. SISTER avslutade rapporten med att lämna sina övergripande reflektioner.

Student- och forskarmobilitet inom EU

Monitoring System on Career Paths and Mobility Flows (MOMO) är ett forskningsprojekt inom EU:s sjätte ramprogram med finansiering direkt från kommissionen, och vilket avrapporteras till Institute for Prospective and Technology Studies (IPTS). Projektet koordineras från INCHER i Kassel samt NIFU-STEP, Oslo. SISTER deltog som svensk part och kartlade befintliga databaser och större enkätundersökningar av relevans för studier av forskar- och studentmobilitet, geografiskt såväl som branschmässigt.

Utvärdering av JIG och SIG vid Stiftelsen för strategisk forskning

Under åren 1996-1999 beviljade SSF 53 Junior Individual Grants ā 500 000 kr per år i tre år. Medlen syftade till att stärka situationen för yngre forskare i inledningsskedet av sin karriär, bland annat genom att underlätta för dem att anställa doktorander. Tanken var också att mottagarna skulle etablera kontakter med relevanta aktörer utanför universitetsvärlden, exempelvis inom näringslivet.

Vidare beviljade SSF under 1996 respektive 1998 anslag till ett antal mycket prominenta forskare/forskargrupper i syfte att stimulera deras forskning, med särskild bäring på forskarutbildningen. Satsningen kallades Senior Individual Grants. Bidragen var av storleksordningen 2-5 milj. kronor per år under en femårsperiod.

JIG
Betydelsen av denna typ av relativt fria medel för en ung forskare kan nog inte överskattas. JIG-anslagen placerar in sig i en viktig och mer än vanligt underfinansierad fas av det svenska karriärsystemet för forskare. Den normala gången är att man efter sin disputation söker sig utomlands för ett till tre års postdoc. Åren efter postdoc utgör en getingmidja i det svenska systemet. Det finns relativt gott om doktorandtjänster och relativt gott om lektorat och professurer, men förhållandevis ont om mellantjänster. Förutsättningarna för en rimligt avvägd karriärstege är därmed dåliga; systemet är i dålig balans.

En utvärdering av JIG bör söka svara på vilken betydelse som anslaget haft för mottagarna, hur medlen använts och vilken effekt som de haft. Frågor som ringar in detta kan vara:
- Kom anslaget vid rätt tidpunkt i karriären?
- Var anslaget av rimlig storlek?
- Vad användes anslaget till?
- Var övriga villkor relevanta?
- Vilka andra anslag kunde mottagaren dra till sig under samma tid?
- Vilka andra aktörer har kontakter etablerats med, som en följd av anslaget?

På detta vis söker utvärderingen teckna en litet vidare bild av förutsättningar och hinder för att etablera sig som forskare i Sverige under åren runt millennieskiftet, med utgångspunkt i JIG. En sådan beskrivning är även av generellt forskningspolitiskt intresse.

SIG
De komponenter som ligger till grund för SIG - stärkande av forskarutbildning, nätverksbyggande, internationalisering - är svåra att utvärdera. Antalet SIG som utdelats är också litet: fjorton stycken. Utvärderingen kommer inledningsvis bygga på att samtliga slutrapporter från anslagsmottagarna sammanställs systematiskt. Det kompletteras med ett kortare frågeformulär med avsikt att redovisa antal doktorander, kurser, utbyten och examinationer som följs upp av platsintervjuer med samtliga mottagare.

Frågor som vidare är angelägna att få svar på är:
- Finns det nya och delvis oprövade inslag?
- Har man systematiskt låtit forskarstudenterna delta i internationella utbyten?
- Har de kunnat få del av internationella kontakter och själva etablera sig i olika typer av nätverk?
- Har de seniora forskarna fört vidare sina kontakter till doktoranderna?

Frågor av detta slag torde vara mycket viktiga då deltagande i vetenskapliga nätverk och etablerandet av internationella kontakter blir allt viktigare för att kunna påbörja en forskarkarriär efter att man tagit sin doktorsexamen. Det är viktigt att en forskarutbildning inte bara lär ut metod och teori utan också tillhandahåller de sociala verktyg och kanaler som krävs för att gå vidare. Tidigare studier har visat att doktorander många gånger tar över kontakter som handledare eller andra mentorer har, men att de också utvecklar dessa kontakter och nätverken vidare på egen hand.

Finansiär: Stiftelsen för strategisk forskning
Personal: Göran Melin

Följeforskning av Stiftelsen för Strategisk Forsknings satsning på Strategiska Forskningscentra

Stiftelsen för Strategisk Forskning satsar på att bygga upp Strategiska Forskningscentra med potential för nyskapande och internationellt slagkraftig forskning i linje med utvecklingen i Europa. SISTER har fått i uppdrag att bedriva följeforskning vid ett antal av dessa satsningar. Avsikten är att förstå vägen fram till målen - patent, företagande, vetenskapliga publiceringar - liksom att skärskåda mekanismer för ledning och styrning av ett Strategiskt Forskningscentrum.

Följeforskning är processorienterade studier av utfall och effekter av program, projekt eller andra i tid och rum avgränsade aktiviteter. I detta fall interventionsstudier, dvs. studier av effekter av förändringsinriktade program. Dessa effekter kan vara "sluteffekter", det vill säga gripbara produkter eller andra utfall. De kan också vara av processkaraktär, till exempel samarbeten, utbyte av personal och idéer, lärande och utveckling. Följeforskningens mål är dels att förstå vägen fram till målen och sluteffekterna, men också utvecklingen på processnivå med att leda, styra och utveckla ett strategiskt forskningscentra. Följeforskningen är därför praktiknära och uppbyggd kring deltagande, observation och dialog mellan forskare och studieobjekt. Följeforskningen syftar därutöver till att bidra till både lärande och ny kunskap till nytta för alla parter.

Stiftelsens satsning reser en rad frågor om sambandet mellan finansiering, utveckling av starka forskningsmiljöer och nyttiggörande av forskning på sin spets. Därför lyfts särskilt styrningsfrågorna fram som en viktig aspekt i följeforskningsprojektet. Styrningfrågorna bör studeras både från SSF:s perspektiv och från Centraperspektivet. Det är tyvärr alltför vanligt att verksamheter kan vara ytterligt lärorika på programnivå men misslyckade på finansieringsnivå. Det finns således en risk för ett tillitsgap mellan verksamhetsnivå och policynivå och det är i dessa sammanhang som följeforskning blir en viktig metod för att skapa både horisontellt och vertikalt lärande för stiftelsen, för respektive centra och sannolikt även för universiteten.

Följeforskningsprojektets huvudfrågor är utöver ovan nämnda styrningstematik även de frågor som berör vad det är som konstituerar en internationellt framgångsrik forskningsmiljö. Med denna bakgrund kan vi formulera en ganska enkel fråga men som kommer att få ett komplex svar: Hur skapar man och hur skapas en forskningsmiljö som förutom att ha höga vetenskapliga målsättningar också har ett samhällsuppdrag? En sammanställning av följeforskningsprojektets delfrågor lyder som följer:

- Hur sker styrningen från SSF när väl projektet har startat? Vilka mekanismer finns för att kunna justera uppdraget? Hur kopplas finansiella beslut till det övergripande syftet och de forskningsresultat som kommer fram?

- Hur ser ledningen av forskningscentrats relationen ut gentemot finansiären? Vilken typ av rapportering och/eller dialog finns? Hur agerar ledningen för att få gehör för justeringar, exempelvis finansiering och inriktning av forskning och samhällsuppgiften?

- Vilken typ av styrning använder sig ledningen för forskningscentrumet av för att utveckla forskningsmiljön? Självstyrning? Ekonomistyrning? Mål- och resultatstyrning? Styr ledningen forskningen i val problem, angreppssätt eller inte? Hur relateras samhällsuppdraget till forskningsuppgiften? Vilka incitament ges för att dessa två uppgifter ska kunna interagera?

- Hur uppfattar forskarna vid forskningscentrumet styrsignalerna från ledningen och finansiärerna? Hur agerar de för att utföra de forskningsuppgifter och samhällsuppgifter som blir problematiserade av dem själva och/eller som definieras av ledningen? Hur hänger forskarnas uppfattning av centrats uppgifter ihop med de ursprungliga intentionerna från finansiärerna?

Forskningsuppgiften för "följeforskningsprogrammet" är att försöka förstå vad som händer på och emellan dessa nivåer.

Personal: Maureen McKelvey (Chalmers), Mats Benner (Lunds universitet), Enrico Deiaco (SISTER), Peter Schilling (SISTER) och Åsa Smedberg (SISTER)

Förstudie av KK-stiftelsens profilsatsning vid Blekinge Tekniska Högskola

SISTER har fått i uppdrag av KK-stiftelsen att göra en fallstudie av Blekinge tekniska högskola (BTH). Förstudien fokuserar på KK-stiftelsens första plattforms- och profilsatsningar vid BTH och är ett led i KK-stiftelsens förnyelsearbete. Syftet är också att studien ska fungera som ett första steg i en eventuellt större studie, där KK-stiftelsens samtliga projekt och profiler skall studeras. Samtidigt som denna studie initierats, har plattformarna och profilerna genomgått utvärderingar av både forskningsinsatsen (Peer Review) och övrig verksamhet. Förstudien kommer med hjälp av de utförda utvärderingarna och kompletterande intervjuer försöka förstå profilerna betydelse för de inblandade aktörerna utifrån frågeställningarna:

- Vilken roll har KK-stiftelsen relativt andra forskningsfinansiärer vid BTH?
- Hur använder sig BTH av KK-stiftelsens satsningar i sitt dagliga arbete?
- Vilka mekanismer kan bidra till att förklara relationen mellan BTH och KK-stiftelsen?


Personal: Peter Schilling, Maria Johansson

Interact - innovation in the public sector and public-private interaction

Interact är ett nordiskt projekt som syftar till att studera innovationer i den offentliga sektorn. Projektgruppen består av en eller två forskare från respektive Norge, Sverige, Finland, Danmark, Färöarna och Island och leds av NIFU/STEP. Projektet fokuseras kring innovationer i sjukvården men kommer också att studera den innovationspolitiska utvecklingen som i mångt och mycket styr både begränsningar och möjligheter till nyskapande (metoder, tekniker, processer etc) inom den offentliga sektorn. Begreppet innovation används därmed i dess vidaste bemärkelse och formellt definieras innovation i projektet som "nyskapande åtgärder för att ändra beteenden".

Projektet ska alltså studera både de politiska förutsättningarna för innovation och det nyskapande arbete som sker på organisationsnivån, exempelvis vid ett sjukhus. Metodiken är komparativ och framförallt kvalitativ då ett första "working paper" har behandlat bristen på statistik och indikatorer på innovation i offentliga sektorn.

Den politiska nivån kommer att studeras utifrån frågorna: finns det en ny nordisk innovationspolitik för den offentliga sektorn? Håller den offentliga sektorn i norden på att bli en del av ländernas innovationssystem? Och betyder det att den "nordiska modellen" håller på att ombildas från ett verktyg för social rättvisa till ett verktyg för att stärka ländernas konkurrenskraft i kunskapssamhället?

I ett andra steg kommer organisationsnivån och dess regionala och lokala samspel studeras utifrån frågor om vad som hindrar och bidrar till innovation. Här kommer fallstudier i de olika länderna att genomföras. Fallstudierna ska sedan studeras med utgångspunkt från van der Vees "roadmap for innovation" och därefter analyseras i jämförande perspektiv och relateras till den politiska nivån.

Interact finansieras av NICe (Nordic Innovation Centre).

Personal på SISTER: Peter Schilling

Utvärdering av KK-stiftelsens Expertkompetensprogram

KK-stiftelsen genomgår för närvarande en förnyelseprocess efter tio års verksamhet. En av de viktigaste frågorna är vilka nya, långsiktiga satsningar som KK-stiftelsen ska göra. Utvärderingar och studier av verksamheten är en betydelsefull och naturlig del av del av denna process - vare sig det gäller KK-stiftelsen som organisation eller de olika programmens verksamhet. Expertkompetensprogrammet har därför utvärderat olika delar av sin verksamhet ett flertal gånger men ett samlat grepp med en kunskapsbaserad framåtblick saknas. Uppdraget denna studie utgår ifrån kan formuleras som att SISTER ska studera Expertkompetensprogrammets utveckling med fokus på vilka resultat och effekter det fått hos de deltagande företagen och högskolorna. Studien ska också relatera sina slutsatser till KK-stiftelsens egna utvecklingsarbete.

Syftet med studien är att undersöka hur KK-stiftelsen formulerat både finansiella och organisatoriska villkor för programmet och hur dessa påverkar utförarnas och deltagarnas roller samt hur dynamiken mellan dem har utvecklats. Studien inriktar sig främst på dokumentstudier eftersom programmet har lämnat en rik flora av planeringsdokument och utvärderingar. För att komplettera och kanske framförallt uppdatera informationen från dokumentstudien kommer intervjuer att genomföras. Studien består av tre delar där den första kontextualiserar och problematiserar KK-stiftelsen och Expertkompetensprogrammets roll i det svenska innovationssystemet. Del två beskriver delprogrammen TenkIQs, MeNYs och KrAfts verksamhet. Den avslutande och tredje delen analyserar programmens verksamhet och diskuterar olika framtidsscenarier för Expertkompetensprogrammet.

Personal: Peter Schilling, Åsa Smedberg

Utvärdering av Stiftelsen för strategisk forsknings program Framtidens forskningsledare

Stiftelsen för Strategisk Forskning beslöt 1999 att initiera och utannonsera ett program, Framtidens forskningsledare (Individual Grant for the Advancement of Research Leaders, INGVAR). Syftet med programmet var att stödja yngre forskare, som förväntas bli framtidens vetenskapliga ledare i högskolan eller i industrin. Med vetenskapliga ledare avsågs forskare på högsta vetenskapliga nivå, som dessutom uppvisar ledaregenskaper såsom initiativförmåga, handlingskraft, organisationsförmåga och förmåga att entusiasmera medarbetare. Inom programmet anvisades även särskilda medel för en ledarskapsutbildning.
Centrala frågor för denna utvärdering av INGVAR är dels utformningen och genomförandet av den urvalsprocess som användes och SSFs interna arbete i samband med etableringen av programmet, och dels ledarskapsutbildningen och det däri ingående mentorsprogrammet.

Stiftelsen önskar dels en samlad utvärdering av INGVAR-programmets tillblivande, urvalskriterier, anslagsmottagare, och särskilt det arbete som utfördes av stiftelsens kansli och beredningsorganisation, samt en utvärdering av utformning och genomförande av det särskilda program för ledarskapsutbildning som tagits fram inom programmet.

Utlysningen berörde områdena för livsvetenskaper, materialvetenskap, mikroelektronik, informationsteknik, produktionsteknik, processteknik, tillämpad matematik, tillämpad fysik och tillämpad kemi. Övergripande frågeställningar som bör behandlas är följande:

1. I vilken utsträckning har stiftelsen lyckats med programmets mål som det formulerats av stiftelsens styrelse?
2. Har processen för att välja ut anslagsmottagarna varit ändamålsenlig och effektiv?
3. Har ledarskapsprogrammet varit ändamålsenligt organiserat och genomfört?

Personal: Göran Melin

Utvärdering av den danska forskarutbildningen

Forskarutbildningen är ett centralt tema i såväl nordisk som europeisk forskningspolitik. Det är aktuellt inom det Nordiska universitetssamarbetet och på europeisk nivå genom Lissabon- och Bologna-målsättningarna. Danmark står inför en kraftig utbyggnad av sin forskarutbildning och vill inför detta steg utvärdera hur den fungerat hittills.

Sverker Sörlin är ordförande i en nordisk panel som det danska vetenskapsministeriet har tillsatt för att utvärdera den danska forskarutbildningen. Göran Melin, forskare vid SISTER, svarar för sekretariat och analys.

Några av utvärderingens huvudfrågor:
- Är den danska forskarutbildningen konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv?
- Hur fungerar samspelet mellan examensgivande institutioner och övriga aktörer?
- Vilka skillnader finns mellan forskarutbildning i forskarskolor och vid universitetsinstitutioner?
- Når miljöerna för forskarutbildningen upp till en "kritisk massa"?

Utredningen genomförs under hösten 2005 och vintern 2006.

Personal: Sverker Sörlin, Göran Melin

Läs mer om uppdraget i bifogad PDF

Samverkansdelegationen
Uppdraget bestod i att biträda ITPS i regeringsuppdraget att utvärdera Delegationen för regional samverkans arbete. Med det avsågs att i samverkan med ITPS planera och genomföra utvärderingen. I uppdraget ingick att i samarbete med ITPS kategorisera projekten, sammanställa kvantitativa data, välja ut relevanta projekt, genomföra intervjuer samt analysera resultaten med avseende på ovannämnda frågeställningar.

Utvärderingen innefattade dels en värdering av vilka resultat de olika projekten och andra insatser som delegationen genomfört utmynnat i. Vidare framgick av utvärderingen sambandet mellan satsade resurser och uppnådda resultat. I värderingen av resultatet låg också en bedömning av effekter och bieffekter på det regionala samarbetet samt förklaringar till sambandet mellan resultat och effekter.

Ansvarig på SISTER var Enrico Deiaco.

Framtidsstudie för STINT

Hur ser villkoren ut för internationalisering inom vetenskapen år 2015-2020? Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, har låtit en internationell grupp av framstående forskare, tillika rektorer, att utarbeta ett visionsdokument om villkor och förutsättningar för att bedriva internationalisering i framtiden av högre utbildning och forskning. Gruppen har bestått av Michael Gibbons, Yehuda Elkana och Said Irandoust. Under vintern och våren 2005 har gruppen sammanträtt under ett antal tillfällen och ett slutdokument presenterades för STINTs styrelse sent på sommaren 2005.

SISTER har svarat för sekretariat och har fortlöpande koordinerat arbetet och givit underlag till respektive möte. Slutdokumentet har utarbetats i samarbete mellan SISTER och arbetsgruppens deltagare. Framtida finansieringsvillkor, växande behov av högre utbildning i Asien och andra delar av världen, hårdnad konkurrens om forskningsresurserna samt förändrade externa krav på universiteten, är olika exempel på komponenter som arbetsgruppen behandlat och där SISTER har bidragit med kompetens.

Personal: Göran Melin

Utvärdering av Brandforsk vid Statens Räddningsverk

Forskningens roll vid SRV tar sin utgångspunkt i myndighetens roll som expertmyndighet och förmedlare av kunskap. Forskningen har en strategisk roll i utvecklingen mot en expertmyndighet i en alltmer komplex omvärld där enbart de direkta kostnaderna för olyckor uppgår till närmare 40 miljarder kronor per år. I inriktningsdokumentet, Forskning för ett säkrare samhälle, heter det att SRV skall "självt eller genom någon annan bedriva forsknings-, utvecklings- och försöksverksamhet". Verkets forskningsverksamheten har en åtgärdsorienterad modell och omfattar:

- åtgärder för att förhindra olyckor
- åtgärder för att begränsa skador i förväg
- åtgärder för att förbereda räddningsinsatser
- åtgärder efter en räddningsinsats

Utvärderingen skall omfatta verksamheten vid BRANDFORSK och det s k Miljöstödet.

Fyra frågor har identifierats av särkskilt intresse för SRV:
- Har satsningarna svarat upp mot syfte och mål?
- Har vetenskaplig höjd och relevans uppnåtts?
- Vilka effekter kan observeras på olika aktörer (forskningsmiljö och användare)?
- Hur har resultaten återförts och använts inom myndigheten?

Dessa frågor knyter an till några centrala forskningsfrågor som utöver att vara av betydelse för SRV:s fortsatta utveckling också kan vara av intresse för andra myndigheter. Den första frågan rör additionaliteten, dvs. i vilken mån har insatserna bidragit till att starta forskning som annars inte hade kommit till stånd? Den andra frågan rör sambandet mellan forskning och nytta. Hur skapas effektiva former för överföring mellan vetenskapliga resultat och praktisk tillämpning inom myndighetens ansvarsområde (med syftet att utvecklas till en expertmyndighet)?

Personal: Enrico Deiaco, Per Elfner

Utvärdering av forskningsprogrammet Allmänna energisystemstudier vid Statens Energimyndighet

Det nuvarande Allmänna energisystemstudie(AES)-programmet avser perioden 1/7 2003 till 30/6 2005. Målsättningen med programmet är att ge beslutsunderlag för långsiktiga energipolitiska frågeställningar. AES-programmets speciella roll är att: "anlägga ett övergripande systemperspektiv och beskriva interaktionen mellan människa, teknik, ekonomi och miljö. Härigenom blir det möjligt att prioritera en genuint tvärvetenskaplig behandling samt att stimulera allianser med annan systemforskning."

Internationella och nationella systemvillkor ändrar kontinuerligt förutsättningarna för forskning, näringsliv och myndigheters agerande. En första drivande kraft är avreglering och internationaliseringen av energimarknader. Omreglering av vissa energimarknader, bättre och utökad överföringskapacitet för bl.a. el och gas mellan länderna inom EU möjliggör nya affärsstrukturer och minskar behovet av en strikt nationell energipolitik.

En andra drivande kraft är en fortsatt snabb teknisk utveckling. Nya tekniska möjligheter inom bränsleceller, solbaserad el, hybridfordon, ny belysningsteknik etc. möjliggör att energianvändningen också kan effektiveras betydligt.

En tredje drivande kraft är att möjliga energilösningar måste ses i ett större samhälleligt sammanhang. Energiteknik utvecklas inte isolerat från andra nationella och internationella aktörer. Stora förändringar i infrastrukturer kommer att behövas vilket kräver allianser av inflytelserika aktörer inom systemet.

Internationalisering, avreglering och systemegenskaper är tre nyckelord som sannolikt fortsätter att bilda agendan för den framtida energisystemforskningen. Huvudsyftet med utvärderingen är att dokumentera och värdera den hittills gjorda satsningen och diskutera vilka nya avväganden och forskning som behövs. Tonvikten i utvärderingen kommer att ligga på att diskutera programmets måluppfyllelse och effekter.

Några centrala frågor som utvärderingen skall behandla är:

- Har programmet lyckats uppfylla de mål och inriktningar som önskades? - Har samhället fått de kunskaper som efterfrågades i programskrivningarna?
- Vems framtida kunskapsbehov skall ett eventuellt nytt AES-program tillfredsställa?
- Hur kan resultaten av AES forskningen spridas och komma till snabbare användning?

Den första och andra frågan rör olika aspekter på sambandet mellan AES-programmets syften, mål och de resultat som framkommit. Har det varit värt insatsen och vad kan eventuella avvikelser bero på? Den tredje frågan behandlar vilka framtida kunskapsbehov som skall vara vägledande för nästa AES-program. De historiska bevekelsegrunderna har handlat om att Sverige haft (och har) en energiintensiv industri, kallt klimat och en självförsörjningsideologi på energiområdet. En viktig fråga är att fråga sig om dessa systemvillkor fortsätter att vara giltiga och vilka nya som tillkommit.

Personal: Enrico Deiaco

Human Resources in Research & Development: Monitoring System on Career Paths and Mobility Flows

The objective of the project is the collection and analysis of data sources and data banks in selected countries of the European Union on migration flows and career paths of academics and private sector R&D personnel. This implies, on the one hand international mobility and, on the other, mobility within and across sectors and regions, i.e. job-to-job mobility and career paths.

The priority is less to compile and evaluate valid statements about particular migration quotas of the academic communities described, but rather to examine official data sources, academic surveys, studies etc. for the purpose of establishing:
- methodological and methodical approaches to a comprehensive and continuous inventory of migration movements among EU countries and between EU and non-EU countries;
- the identification of gaps in data existence (and availability) impeding the establishment of a comprehensive inventory of migratory flows of researchers at all levels and dimensions. Some of the gaps are impossible to overcome in short and medium term. The project will map these gaps systematically and propose measures to take to overcome and limit these.
- the conditions necessary for ensuring harmonization of future data registration within the EU from which it is possible to derive statements on a regular basis about inner-European migration of academics and R&D personnel and migration between EU and Third World countries.

This tender is related to the establishment of a European monitoring system on career paths and mobility flows of researcher by implementing an exhaustive collection of available information and data in selected European countries, the analysis and validation of this information according to its relevance and methodological appropriateness, the development of a meta-structure of available information, and the formulation of a comparative trend report for the selected countries including a critical review of available information. The project will identify information gaps and develop information requirements for a European monitor system.

The project is financed by EU and is a cooperation between SISTER, the University of Kassel and NIFU (Norway)

Staff: Anders Broström, Göran Melin

"Modeller för samverkan mellan Örebro universitet och Mälardalens högskola"

Den 21 januari 2005 beslutade styrelserna för Örebro universitet (ÖU) och Mälardalens högskola (MdH) att tillsätta en gemensam organisationskommitté för att under våren 2005 utveckla och pröva ett förslag om fusion mellan lärosätena. Arbetet skall slutredovisas för styrelserna vid sammanträde 2005-06-03. Till organisationskommittén är knuten en särskild referensgrupp med företrädare för bl.a. regionala och lokala intressen. Dessa är också företrädda i styrelserna för berörda lärosäten.

Uppdraget till SISTER är att ta fram ett diskussionsunderlag som kan användas i det förestående planeringsarbetet och inför styrelsebeslutet i juni 2005. Arbetet inriktas på att komplettera befintligt utredningsmaterial med en mer fördjupad analys av fördelar, nackdelar, risker och möjligheter med olika samverkansformer och en diskussion av alternativa lösningar till den skisserade fusionen.

Projektet består av följande moment:
1. Beskrivning av hur den föreslagna fusionen relaterar sig till den pågående utvecklingen inom universitets- och högskoleområdet nationellt och internationellt. En beskrivning som sätter in förslaget i ett större sammanhang och pekar på de ram- och systemvillkor som kan utnyttjas i processen (bl.a. den s.k. Bolognaprocessen ).
2. Genomgång och precisering av syftet med utökad samverkan mellan ÖU och MdH. I det hittills redovisade underlaget skymtar många olika och delvis motstridande syften med sammanslagningen (bredda utbildningsutbudet, utveckla spetskompetensen, effektivisera resursutnyttjandet, öka externfinansieringen osv.). Sådana målkonflikter behöver synliggöras och tänkbara prioriteringar diskuteras.
3. Redovisning av inhemska och internationella erfarenheter av olika former av samverkan mellan läroanstalter av liknande slag. Aktuellt är att göra jämförelser av motiv och förutsättningar för en strategisk allians mellan KTH och Chalmers, Mitthögskolan/Mittuniversitetet, det västsvenska universitetssamarbetet och exempel på fusioner mellan utländska läroanstalter.
4. Presentation och analys av några olika handlingsalternativ. Detta blir den centrala delen i uppdraget och kommer bl.a. att grundas på en analys av läroanstalternas styrkor och möjligheter. En intressant fråga är hur balansen mellan orterna kan komma att påverkas i olika alternativ. Med hänsyn till uppdragsgivaren fokuseras diskussionen på effekterna för D- och U-län (Eskilstuna och Västerås).
5. Diskussion av strategier för genomförande av en närmare samverkan mellan läroanstalterna. Att fusionera verksamheter handlar mycket om strategi och ledarskap för att få till stånd en process som engagerar alla berörda. I det här fallet kompliceras bilden inte bara av geografiska avstånd mellan läroanstalterna utan även av historiska, kulturella och politiska skillnader mellan orterna som måste tas hänsyn till i analysen.

Personal: Enrico Deiaco, Göran Melin, Anders Broström
Finasiärer: Västerås stad och Eskilstuna kommun

"FoU För Förändring" - en studie av landstingets FoU-strategi

Sjukvårdshuvudmännens ansvar för klinisk forskning och utvecklingsarbete är preciserat i Hälso- och sjukvårdslagen. Där tydliggörs ansvarsfördelningen mellan stat och landsting vad gäller finansiering, planering och genomförande av kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvårdens område.

Finansieringen sker delvis genom statliga medel, s.k. ALF-medel (f n ca 1, 5 miljarder kronor per år), inom ramen för centralt och regionalt träffade ALF-avtal som även reglerar formerna för samverkan mellan landsting, sjukvårdsregion och fakultet. Grunden för dessa avtal är att staten ersätter landstingen för sådana kostnader som uppstår på grund av att universiteten bedriver undervisning och forskning inom landstingens organisation. Men sjukvårdshuvudmännen bidrar också med betydande belopp till FoU. Beräkningar som genomförts visar att det samlade resursflödet till området (ALF-medel, landstingens FoU-medel, högskoleanslagen för forskning och utbildning samt externa forskningsmedel) uppgår till ca 5 miljarder kronor. Landstingens FoU-medel står således för närmare en tredjedel av det årliga resurstillflödet till klinisk forskning och utveckling.

Den pågående utvecklingen inom såväl hälso- och sjukvårdens område som universitetsområdet med budgetåtstramningar och ökade krav på effektivt resursutnyttjande har satt fokus på den kliniska forskningen och den högspecialiserade vården. Det talas om den kliniska forskningens kris och om ökande klyftor mellan klinisk praktik och forskning. Universitetssjukhusens roll är central i detta sammanhang. Ibland hävdas att sjukvårdshuvudmännens forskningsresurser, inklusive ALF-medel, i för hög grad fördelas efter de medicinska fakulteternas prioriteringar och att sjukvårdhuvudmännens roll framstår som relativt passiv. Samtidigt kan man konstatera att huvudmännen under senare år försökt att öka sitt inflytande över resurserna bl.a. genom att formulera forskningsstrategier och genom att inrätta FoU-chefstjänster. Utvecklingen tycks överhuvudtaget gå mot en ökad konkurrensutsättning av ALF-medlen och därigenom mot ökad kvalitetskontroll.

Ett viktigt inslag i den pågående utvecklingen är åtgärder på olika nivåer i hälso- och sjukvårdssystemet för att stärka den evidensbaserade vården dvs. en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens). Det skärper kraven på alla verksamma inom området att följa aktuell forskning och hela tiden anpassa sina metoder till den evidens som finns, det skärper kraven på uppföljning och utvärdering och på samverkan mellan FoU och klinisk praktik.

Omorganisationer pågår nu inom flera landsting i syfte att skapa en regionalt sammanhållen struktur för hälso- och sjukvården som innebär att universitetssjukhusens roll förändras. Utvecklingen ställer nya krav men öppnar samtidigt för nya möjligheter. I det senaste ALF-avtalet (från 2004) betonas vikten av samarbete och utvecklade samarbetsformer, framförallt kring den patientnära forskningen.

Den lokala bilden i Linköping återspeglar väl denna övergripande utveckling. Det finns ett sedan länge utvecklat samarbete mellan Landstinget och Hälsouniversitetet. Den begränsade dimensioneringen av läkarutbildningen gör att ALF-medlen är förhållandevis små men landstingets egna FoU-anslag till klinisk forskning mäter sig väl med landet i övrigt. En FoU-policy från 2001 ligger till grund för landstingets planering och medel avsätts till gemensamma strategiska satsningar med universitetet. Samarbetet med Hälsouniversitetet har stärkts och rollerna har renodlats under senare år. Landstingets FoU-budget för 2004 stannar på totalt 206 miljoner kr. En ny regional organisation av hälso- och sjukvården håller på att ta form där Hälsouniversitetet får en central roll som kompetenscentrum i hela regionens hälso- och sjukvårdssystem.

Den problembild som tonar fram för Östergötlands del pekar sammanfattningsvis på en ganska splittrad fördelning av landstingets egna FoU-resurser men också på ökade möjligheter till regional samordning och utveckling av kompetens. Från landstingsledningens sida efterlyser man ökad fokusering på strategiskt motiverade insatser och utrymme för nya satsningar, ett bättre underlag både för att kunna sätta in insatserna och bedöma deras effekter. Detta bedöms som nödvändigt för att kunna föra ordentliga prioriteringsdiskussioner i ett mer långsiktigt perspektiv.

Den föreslagna studien skall mot denna bakgrund:

- analysera hur och efter vilka principer landstinget nu genomför sin FoU-verksamhet (i retorik och praktik),
- analysera hur förestående problem och utmaningar inom hälso- och sjukvården kan komma att påverka landstingets FoU-strategi,
- bidra med uppslag till hur landstingets dialog och processer med utförare och avnämare kan förbättras, särskilt relationerna till Hälsouniversitetet/Linköpings universitet

Sammantaget gäller att projektet som helhet skall tjäna som ett underlag för landstingets planering och framtida FoU-strategi. Det övergripande syftet skall vara att öka kvaliteten i och den praktiska "nyttan" av landstingets särskilda investeringar i forskning och utvecklingsarbete samt förbättra organisationens benägenhet till förändring och anpassning till det aktuella kunskapsläget.

Personal: Lillemor Kim, Enrico Deiaco
Finansiär: Landstinget

"The international aspects of the Swedish public research system since the II World War"

The purpose of this research project is to analyze and describe the international aspects of the Swedish public research system over the last half century. What is the importance of these aspects and how have funding of the work been motivated? These aspects include Swedish research done abroad (expeditions etc), research collaboration with units and at facilities abroad, but also international funding of Swedish research and other important international influences as a part of the total Swedish public research system.

I believe that the present Swedish public research policy is in need of rethinking in several respects. It is completely dominated by the national needs and concerns, and is largely based on traditional patterns which were established when the university system was much smaller and research with few exceptions was nationally executed. This is no longer a valid model and the present research policy and research funding does not respond well to the current and foreseeable challenges.

Striking is the lack of public resources for linking Swedish research to the international system - particularly, but not merely - to the European research system. Internationally organised, funded and executed research and concomitant politics will play increasingly important roles for science. New forms of managing and funding research will be needed.

Personal vid SISTER: Olle Edqvist
Finansiär: SFS, RJ, STINT

"Centre of Excellence for Science and Innovation Studies"

The establishment of a centre for studies of innovation systems is proposed in collaboration between the Royal Institute of Technology (KTH) and the Swedish Institute for Studies in Education and Research (SISTER). We intend to create a research environment to gain further knowledge on the relationships between technological research and development and innovation, to strengthen the policymaking process by building on existing work in the area, and to explore new approaches to studies of innovation systems. The centre is proposed to provide a research environment that benefits from work at KTH and SISTER as well as national and international collaboration, to establish education and research programmes for innovation studies, and to create a knowledge exchange programme for dissemination and interaction with actors of importance for an efficient innovation system in Sweden.

The overall aim of the centre is to increase knowledge about the Swedish innovation system and contribute to its increased efficiency. In formulating the aim of the activities of the centre, we emphasise the specific features of the Swedish innovation system that have bearing on innovation policy and governance processes. Special attention is paid to the role and expectations of universities, industrial science and technology policy, and internationalisation of such policy. The aspects of the innovation system are central in defining the five research areas of the centre:

ˇ University research groups and human resources data;
ˇ Technological change, innovation and economic growth;
ˇ Creative and innovative regions;
ˇ Science & technology policy - institutions, history and politics;
ˇ Assessment of the societal benefits and costs of innovation research.

The centre itself will be a part of the national and regional innovation system. Its creation in cooperation with KTH as the largest institution for technical research and education in Sweden and as a central actor in the innovation milieu of the Stockholm region will ensure a lasting impact on national and regional economic development.

Personal vid SISTER: Hans Lööf, Sverker Sörlin m fl
Finansiärer: VINNOVA, KTH
Introduction to Plan of Activities

Den entreprenöriella fakulteten

KTH har ett antal funktioner som stöder och arbetar med den tredje uppgiften. Bland dessa funktioner finns starthus, såddkapitalsfond, alumniorganisation osv. På många institutioner är också kontakter med näringslivet en självklarhet, på andra är avknoppningsföretagande vanligt förekommande. Stödfunktioner för detta finns också etablerade genom det egna holdingbolaget.

För att se till att KTH:s akademiska personal förses med "rätt" service av högsta kvalitet är det viktigt att medlemmar ur fakulteten dras in i arbetet att utveckla och förtäta KTH:s kopplingar till det omgivande samhället. Detta är också viktigt för att bygga en kultur som främjar högskolornas tredje uppgift.

Under 2004/2005 besökte en grupp seniora forskare från KTH ett antal universitet i Europa och USA som gjort sig särskilt kända för att ha utvecklat sitt arbete med tredje uppgiften på ett framgångsrikt sätt. Delegationen från KTH skaffade sig därmed idéer och inspiration till utvecklingsarbete vid den egna högskolan. Ett antal förändringsprocesser har kommit igång som en följd av processen.

SISTER stödde KTH i arbetet att identifiera "best practise" och förbereda delegationens besök, samt att dokumentera projektets framsteg och ta fram en rapport som bildade underlag till ett seminarium i april 2005, då representanter från de besökta högskolorna bjöds in till Stockholm för att ta del av projektets resultat. SISTERs och KTH:s gemensamma rapport är utgiven av ViNNOVA som Rapport 2005:13 och finns att ladda ner från VINNOVAS hemsida.

Personal: Anders Broström

Kulturen i kunskapssamhället:
Kulturen som samhällssektor och kulturpolitikens utmaningar


Vid sidan av sina bildande, integrativa och emancipatoriska dimensioner, har kulturen också en roll som näringsgren, produktionsorganisation och marknadssegment. Kulturen utgör med andra ord en sektor i samhället, i analogi med andra samhällssektorer. Kulturforskningen, även tagen i mycket vid mening, återspeglar emellertid knappast detta förhållande. Trots försök att etablera forskning om kulturen som sektor eller verksamhetsfält måste man konstatera att det återstår mycket att göra. Behovet av starka forskningsmiljöer med denna inriktning är angeläget. Det generella tema som valts för forskningsprogrammet är kulturen i kunskapssamhället. En fråga gäller kulturens betydelse i den enskilda människans liv. Vilka skiljelinjer finns mellan kulturanvändningens sociologi och geografi? En annan fråga gäller kulturens betydelse för den sociala och byggda miljön. Vidgas kulturens räckvidd till andra politikområden? Eller håller den tvärtom på att marginaliseras när konst och evenemang tenderar att bli underavdelningar till lokal marknadsföring och nationell tillväxtpolitik? Forskningsfrågorna handlar också om kulturens och kulturpolitikens funktion och plats i demokratiska processer samt om kulturens instrumentella roll i politiken, liksom kulturen som arbetsfält och arbetsmarknad. Stora delar av kulturarbetet syns inte på arbetsmarknaden utan utförs på fritid och inom utbildning. Förvärvsmönstren är komplicerade. Inkomstförhållandena är extremt ojämna, särskilt för de konstnärliga yrkena. Avkastningen på mycket långa utbildningar är låg. Överutbildning, överutbud, kallelseetik, individualism och inbördes konkurrens medför att många yrkesgrupper har en svag marknadsställning.
  Forskningsprogrammet skall behandla frågor om ett nytt sätt att se på kultursektorn i ett kunskapssamhälle och i en globaliserad ekonomi: Vilka förväntningar ställs till kulturen som drivkraft för ekonomisk utveckling? Hur ser yrkesroll och yrkesidentitet ut för dem som har kultur som arbete? Vad kännetecknar vad man kan kalla kunskapssamhällets skapande platser? Vilka demokratiska roller kan kulturen spela i det framväxande kunskapssamhället?
  Tyngdpunkten i forskningen i vart och ett av programområdena ligger inom en av fyra samverkande forskningsmiljöer (SISTER, KTH, Linköpings universitet och Högskolan i Borås). Delprogrammet om kunskapssamhällets skapande platser har valts ut som koordinerande. I forskningsprogrammet samarbetar forskare från olika discipliner, som från sina utgångspunkter kan bidra till att problematisera och kritiskt granska kulturområdets i vid mening samhälleliga betydelse

Personal vid SISTER: Sverker Sörlin, Per Wisselgren, Maria Wikhall
Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond


Widening Participation to Higher Education
- a comparative study of policy and practice in Sweden and UK


Sweden and the UK are two countries that have recently been actively pursuing policy initiatives in order to widen participation to higher education. Both countries share a common participation target of 50% HE participation rate by 2010.
In Sweden widening participation in higher education has been a policy issue for some time, indeed since the first major wave of higher education in the 1960's which increased enrolment figures but failed to widen participation to lower social strata. In recent years widening access as a policy challenge has been expanded to involve immigrants and ethnic minorities; to focus on areas where there is marked gender imbalance; and to emphasize the educational needs of marginal groups such as learners with disabilities. The Special Committee on Recruitment to Higher Education was set up by the government in 2002 with a three year mission to explore new ways and approaches to widening participation, including support to the emerging "college" system (a bridging device between secondary and post-secondary education).
In the UK there has been a sustained attempt to increase the proportion of learners studying in higher education The specific policy focus has been on increasing HE participation from under-represented groups. The UK HE participation gap manifests itself strongly in relation to socio-economic status with for example:
ˇ Social classes I and II getting over 60% of full-time undergraduate places
ˇ Social classes IV and V getting around 10% of full-time undergraduate places
Despite several expansions of student numbers the social composition of the HE population has remained consistently under-representative of different parts of the population as a whole.
Over the last five years the UK Government has instituted a comprehensive series of policy measures to widen and to deepen participation in higher education. Measures include funding for infrastructure WP projects; a requirement that universities should produce WP strategic policy statements and should be accountable for these policies; and support for cross sectoral strategic partnerships (bringing together schools, colleges, universities, employers and the voluntary sector).
Through comparative study this project aims to identify policies and practices for effective modes of widening participation in higher education.
This aims raises four core objectives:
ˇ To undertake reflection and analysis of the Swedish widening participation policy.
ˇ To undertake an international comparison of widening participation policy and practice in the UK and Sweden.
ˇ The development of recommendations for building on existing work and developing new approaches for effective widening participation.
ˇ The production of a final and comprehensive report for the Special Committee on Recruitment to Higher Education.

Personal vid SISTER: Lillemor Kim, Maria Johansson, Sverker Sörlin
Finansiär: Rekryteringsdelegationen


Kunskapsstaden / Building Scientific Stockholm
- Knowledge Institutions and the Shaping of an Urban Landscape


The development in Stockholm of scientific institutions is strongly connected to its growth as a city in a modern sense. Nowadays city planners, politicians and local as well as national economic actors are aware of the importance of knowledge and its influence on economic and social improvement. Recent statistical research shows that Stockholm has increased its establishment of research laboratories with about 18% during the last ten years. The region has almost a quarter, or approximately 22%, of Sweden's research potential, and more than 50 % of Sweden's research-intensive industry is located in the Stockholm. New initiatives are under discussion, most notably a planned centre for the life sciences in the North Station area, which will shape the urban landscape and influence Stockholm's general features on a scale that no single previous complex has done. The significance of scientific knowledge for the general growth and dynamics of the Stockholm region is, however, a rather recent insight.
The expansion of scientific Stockholm has always had a marked social geography. Public scientific institutions are strongly concentrated in typically well to do areas in central and northeastern Stockholm. This spatial pattern of the knowledge city is important to note; it provides a sociological and equity related context which forms the backdrop to the debates on public investment in scientific installations in the Stockholm region throughout the 20th century. It is timely that this dimension is addressed in the history of scientific architecture and planning, as has already been done in social science literature and journalism.

Personal vid SISTER: Julia Lindkvist, Sverker Sörlin
Finansiärer: Formas, Akademiska hus


Hur höjer man den vårdvetenskapliga kompetensen?
En studie av Vårdalstiftelsens satsningar på kompetensutveckling

När vårdutbildningarna fördes in i högskolan (genom den s.k. Vård 77-reformen) förändrades kraven på utbildningarnas kunskapsteoretiska bas och vetenskapliga grund. Reformen hade både vårdpolitiska och utbildningspolitiska utgångspunkter och innebar bl.a. skärpta krav på lärarnas kompetens och starkare samband mellan undervisning och forskning. Närmande mellan praktik och teori i både utbildning och forskning var vägledande argument. Först på 1990-talet kom vårdutbildningarna att inordnas helt i den statliga högskoleorganisationen. Då inrättades även Vårdalstiftelsen som bl.a. fick i uppdrag att särskilt beakta de forskningsbehov som föranleddes av den förändrade strukturen för vårdutbildningen. Regeringen framhöll att medlen inledningsvis skulle användas för att öka andelen disputerade lärare med vårdutbildning som grundutbildning.

För att möta ett alltmer komplext framtidsscenario krävs kunskap från flera ämnesområden. Vårdvetenskap definieras i regel som ett tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt forskningsområde, som vilar på kunskaper och erfarenheter från en rad områden - medicin, vård, samhälls- och beteendevetenskap samt teknik mm. En viktig uppgift för Vårdalstiftelsen har sedan starten varit att skapa förutsättningar för tvärvetenskaplig forskning och att skapa miljöer för forskare från olika discipliner för samverkan kring komplexa frågeställningar i vården. Det uttrycks i stiftelsens senaste verksamhetsberättelse på följande sätt: "Det är Vårdalstiftelsens övertygelse att dagens och morgondagens forskningsgenombrott sker i skärningspunkten mellan olika kompetenser, i gränssnitten där olikheter möts och befruktar varandra. Ny forskning måste initieras för att vi ska få svar på frågor där traditionell forskning inte når ända fram". Den strategi som stiftelsen använt för att nå detta mål är att:

ˇ knyta ihop grundforskning med mer patient- och samhällsnära nyttoforskning,

ˇ skapa starka forskningsmiljöer inom särskilt prioriterade forskningsområden,

ˇ finansiera grundläggande forskning inom områden som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner.


Kompetensutvecklingsinsatserna enligt ovan kan ses som ett av Vårdalstiftelsens svar på detta uppdrag.
Detta projekt skall inte ses som en s.k. ex-post utvärdering (sådana har i viss utsträckning redan utförts) utan syftet är att med utgångspunkt i gjorda erfarenheter studera vissa strategiska problem av betydelse för stiftelsens fortsatta arbete med utveckling av vårdvetenskaplig kompetens. I de diskussioner som föregått projektförslaget har två grundläggande problem framhållits; dels frågan om utvecklingsinsatsernas effekter på etablerade forskningsmiljöer, dels frågan om hur tvärvetenskaplig forskning inom nya områden bäst kan organiseras för att ge önskade effekter. Dessa två grundläggande frågor har varit vägledande för projektförslaget.

Se fullständig projektbeskrivning.

Personal vid SISTER: Lillemor Kim, Staffan Arvidsson
Finansiär: Vårdalstiftelsen


Samverkansdelegationen -
kunskapsöversikt och förberedelse av utvärdering

Delegationen för regional samverkan om högre utbildning, eller Samverkansdelegationen (SD), bildades genom regeringsbeslut och har till uppgift att stimulera regionalt samarbete mellan universitet/högskolor och kommuner, landsting, länsstyrelser eller motsvarande organ. Löpande uppföljning och rapportering ingår i delegationens uppdrag och verksamheten skall utvärderas vid periodens slut.

SISTER gavs under november 2002 i uppdrag att ge underlag till Samverkansdelegationen så att den avsevärt förbättrar sina möjligheter att följa upp den egna verksamheten. SISTER ålades även att förbereda inför den utvärdering som skall ske i samband med verksamhetsperiodens slut 2004.

Arbetet delades upp i två etapper: 1) Kunskapsöversikter och 2) Förslag till indikatorer för löpande uppföljning samt plan för utvärderingen.

Etapp 1 bestod i sin tur av följande delar:
a) En översikt över nationell och internationell forskning om regionala effekter av högre utbildning.
b) En genomgång av inlämnade projektansökningar till SD (för att få en bild av hur uppdraget tolkats i praktiken).
c) En översikt (exempelsamling) av hur lokalt och regionalt utvecklingsarbete av likartat slag bedrivits och vilka faktorer som visat sig avgörande för framgång (som fått avsedda effekter, fungerat mobiliserande etc.).

Den slutliga rapporten redovisar resultaten av etapp 1 och 2 tillsammans och utformades som en slutrapport med slutsatser och rekommendationer inför utvärderingsfasen.

Personal vid SISTER: Sverker Sörlin, Carolina Sigfridsson
Finansiär: Samverkansdelegationen


Stockholms intellektuella kapital
Indikatorer för rörlighet:
En studie av det intellektuella kapitalets rörelsemönster i Stockholmsregionen

Stockholm har sin överlägset viktigaste konkurrensfördel i sin historiskt framvuxna dominans i rekrytering av och tillgången på välutbildade människor i Sverige. Kunskapen om det intellektuella kapitalets betydelse är emellertid utomordentligt bristfällig, särskilt med tanke på den växande regionala konkurrensen i Sverige och i ett integrerat Europa. Kunskapsbristerna gäller på nationell nivå, men de är än mer akuta på den regionala nivån. De bristande kunskaperna gäller också den regionala tillväxtprocessens aktörer.

I Stockholm genomförs en rad aktiviteter med syfte att förstärka regionens utvecklingskraft. Ett viktigt instrument är det bl.a. de Regionala tillväxtavtalen. Detta projekt tar sin utgångspunkt i arbetet med avtalen med syftet att belysa och diskutera en ofta underskattad mekanism i näringslivets utveckling, nämligen de faktorer som bidrar till att öka näringslivsdynamiken.

En rad studier har visat att det intellektuella kapitalet (humankapital, strukturkapital och relationskapital) är särskilt viktigt för företagandet och näringslivsdynamiken. Ett mål med projektet är att beskriva, mäta och analysera effekterna av detta på regionens innovativa förmåga. SISTER har hävdat att framgång inom ett innovationssystem beror på en "stökig växelverkan" mellan företag och mellan företag och andra kunskapsaktörer. Det fordras nära och närmast intrasslade relationer för att det skall bli fart på kunskapsöverföringen och projektets bidrag är att systematisera kunskapen om detta och utveckla metoder för regionens aktörer att löpande följa utvecklingen. Humankapitalets rörlighet är därför en central fråga att studera närmare.

Nyskapandet av innovationer äger till övervägande del rum ute i företagen. I vissa fall, särskilt i högteknologiska branscher, sker utvecklingsarbetet i nära anslutning till forskning vid högskolorna, men som andel av nyföretagandet, och som andel av tillväxt i sysselsättning och förädlingsvärde, representerar detta slags företag (s.k. avknoppningar) bara någon enstaka procent. I de flesta fall är samarbetet inom eller mellan företag viktigare. Högskolans främsta uppgift är inte, och kan inte heller vara, att producera avknoppningsföretag utan att genom sin forskning och undervisning erbjuda en kunskapsbas som förmedlas av humankapitalet, särskilt det yngre. En annan mycket viktig mekanism för nyföretagande är den kompetensöverföring som kan ske genom invandring av specialister och entreprenörer. Det är således rörligheten mellan olika kunskapsaktörer som genererar tillväxt i en region. Vi skall därför inom denna åtgärd ta fram indikatorer för rörlighet i tre större dimensioner och analysera regionens position med syftet att skapa ett underlag för regionens policyarbete bl.a. inom tillväxtavtalen. Dessa är: 1) Indikatorer för utbud och efterfrågan av högutbildad arbetskraft i regionen, nationellt och internationellt; 2) Indikatorer för utbud och efterfrågan av forskarutbildade på arbetsmarknaden; 3) Indikatorer för högskolan vad avser karriärsystem och extern finansiering. SISTER skall också genom tillhandahålla en arena för kunskapsförmedling förbättra de regionala aktörernas förutsättningar att förstå det intellektuella kapitalets roll i den regionala tillväxten. Denna uppgift anser vi vara av största strategiska betydelse.

Personal vid SISTER: Enrico Deiaco, Sverker Sörlin, Göran Reitenberg (associerad)
Finansiär: EU


Varför femtio procent?
Den politiska målsättningen att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder väcker en rad frågor för forskning, utvärdering och policyanalys. Idag når drygt 40% av årskullen upp till det målet, men den sociala selektionen är bestående. Barn till högre tjänstemän har tre gånger så hög övergångsfrekvens som barn till ej facklärda arbetare. För kvinnor födda i mitten av sjuttiotalet är siffran, 48%, nära målet under det att männen släpar efter med sin andel på 37%. Målet är dock ingalunda klart formulerat. Räcker det med att skrivas in, påbörja - eller skall man fullfölja studierna? Hur långvariga studier krävs? Räcker det med en fempoängare på kvällstid?

Expansionen av den högre utbildningen - en fördubbling av antalet studerande sedan 1990 - har effekter på hur de olika stadierna i utbildningsväsendet förhåller sig till varandra och vilka villkor som bestämmer den enskildes vandring i utbildningssamhället. Expansionen väcker också frågor om utbildningsväsendets organisation, inre liv och samhällseffekter. Det handlar exempelvis om lärares och forskares arbetsvillkor, om kvaliteten i högskolans undervisning och effekterna och nyttan av utbildning i samhälle och arbetsliv. I sin förlängning kommer man in på frågor om hur akademisk kunskap skall värderas och vilka kompetenser som samhället behöver och skall prioritera.

Projekt bygger på en samverkan mellan FAS, UVK/VR och SISTER om den fortsatta uppläggningen. En planeringsgrupp med företrädare för forskare med olika perspektiv tillsätts senare. SISTER står värd för konferensen.

Projektet innefattar tre delar. Inledningsvis genomförs några seminarier för att sondera kunskapsområden och bygga upp kontakter och nätverk. Inom ramen för projekt tas en idéskrift fram som sedermera blir föremål för presentation, diskussion och kritik vid en större extern konferens i början av 2004.

Personal: Sverker Sörlin, Pehr Mårtens och Carolina Sigfridsson Finansiärer: Utbildningsvetenskapliga kommittéen, Vetenskapsrådet (UVK/VR)och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)


Aktuella högskolefrågor i nordiskt ljus

Hur går utvecklingen på högskoleområdet i de nordiska länderna? Blir vi mer lika eller mer olika varandra? I vilka avseenden skiljer vi oss åt och vad har det för konsekvenser? Vad kan vi i Sverige lära av grannländerna? Det är frågor som detta projekt försöker besvara genom att granska utvecklingen i Sverige i jämförelse med i Danmark, Finland och Norge. Studien koncentreras på följande aktuella problemområden:

ˇ Expansionen av den högre utbildningen
ˇ Diversifieringen i de nordiska högskolesystemen
ˇ Forskningsfinansieringen och forskarkarriären
ˇ Utvärdering och kvalitetsgranskning av högre utbildning

Tidsperspektivet i jämförelserna är utvecklingen under 1990-talet med tyngdpunkt på de senaste årens händelser. Projektet finansieras av Högskoleverkets program för chefs- och ledarskapsutveckling och innefattar även en workshop med deltagare av såväl universitets- och högskolerektorer som froskare inom de aktuella omrpdena från de nordiska länderna. Projektet har avslutats och avrapporterats i en skrift med titeln "Lika olika. En jämförande studie av högre utbildning och forskning i de nordiska länderna" (Högskoleverkets rapportserie2002:40 R). I rapporten jämförs och karaktäriseras reformstrategierna i de nordiska länderna, beskrivs utvecklingen inom de utpekade problemområdena samt listas de områden där Sverige avviker på ett sådant sätt att det finns skäl att titta närmare på orsakerna och lära av våra nordiska grannländer.

Personal: Lillemor Kim
Finansiär: Högskoleverket


Forskning om lärande i högre utbildning - en kunskapsöversikt

Projektets syfte är att ge en probleminriktad kunskapsöversikt över hur forskningen om högre utbildning behandlat de undervisningsnära och didaktiska frågeställningarna. Översikten görs med fokus på frågor av särskilt intresse för Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK) och mot bakgrund av de förändringar som forskningen om högre utbildning genomgått i Sverige under senare år. Liknande översikter görs på uppdrag av UVK även inom andra utbildningsområden (skola, folkbildning etc). I uppdraget ingår att avgränsa och beskriva forskning om lärande och undervisning som en del av området Forskning om högre utbildning och som ett tvärvetenskapligt område i relation till traditionella discipliner. Kartläggningen omfattar publicerade akademiska avhandlingar, sökta och beviljade forskningsanslag, forskarskolor och aktuella forskargrupper inom området. Avsikten är att peka på starka och svaga sidor (luckor) i den svenska forskningen på detta område och lyfta fram ett antal principiellt viktiga frågor för framtida forskning. Från SISTER:s synpunkt kan såväl detta projekt som innehållsanalysen av ansökningarna till UVK betraktas som fallstudier av intressanta förändringar i forskningslandskapet under det senaste decenniet - förutom att själva problemområdet tillhör Institutets kärnverksamhet.

Personal: Lillemor Kim och Ewa Olstedt
Finansiär: Vetenskapsrådet


Innehållsanalys av ansökningar till Utbildningsvetenskapliga kommittén 2001-2003

Under 2001-2003 satsar regeringen särskilda medel till stöd för utbildningsvetenskaplig forskning (sammanlagt 220 milj kr). Medlen går till forskningsstöd, forskarskolor och andra insatser och fördelas efter utlysning och sedvanlig granskning och bedömning. I utlysningstexter och fördelningsbeslut har utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) tolkat och operationaliserat sitt uppdrag. Uppdraget och projektet omfattar en analys av såväl utlysningstexterna som en kartläggning av inkomna och beviljade ansökningar. Etableringen av UVK innebär något nytt på den vetenskapliga arenan och i projektet ingår att analysera effekterna av denna etablering i relation till andra aktörer på näraliggande områden och att studera effekterna av att utbildningsvetenskap införts som ett eget område för forskningsstöd.

Personal: Ewa Olstedt och Lillemor Kim
Finansiär: Vetenskapsrådet

The Universities and the New Research Landscape

The aim of the programme is to study - theoretically and empirically - changes in the organisation of, and conditions for, university research within a new system for steering and financing research.
In summary, the research topics are the following:

  • How external steering influences the patterns of university research, how the external steering of university research (public funding, private funding and cooperation) is organized and how these processes are transformed and adjusted to within the university system;
  • How the university research system is internally organised (academic leadership at group level, top- and medium-level steering within the university) and how the evolution of the norms guiding research practice are reproduced and changed within patterns of communication, scientific careers, external interaction, publications, seminars, faculty positions etc.
Personal: Ulf Sandström, Laila Abdallah, Tobias Harding and Martin Hällsten (SISTER), Mats Benner and Gustav Holmberg (RPI, LU), Olle Persson(UmU), Bo Persson (LiU).

Financier:Riksbankens Jubileumsfond.
Publications from Landscape project
a) Electronic publications
b) Books and Reports

Stiftelserna och det svenska forskningssystemet

De nya forskningsstiftelserna etablerades för snart tio år sedan. Stiftelseprojektet vid SISTER syftar till att problematisera och analysera den systempåverkande roll forskningsstiftelserna kommit att spela inom de svenska systemen för utbildning, forskning och innovation. Komplexiteten ställer krav på en bred ansats som huvudsakligen tar sin utgångspunkt i det svenska universitetssystemets tillstånd och funktion under 1990-talet. Projektet skall systematiskt studera frågor av följande slag: Hur har forskningsstiftelserna tolkat sina ursprungligt formulerade visioner och verksamhetsmål? Med vilka verksamhetsmedel och arbetsformer har de genomfört dessa målsättningar och hur har dessa förändrats? Vilka direkta och indirekta konsekvenser har stiftelsernas agerande och anslagspolicy fått för den svenska forskningens och forskarutbildningens organisation och inriktning? Har stiftelsernas prioriteringar påverkat universitetens och högskolornas arbetssätt och verksamhetsformer? Har prioriteringar och förskjutningar medfört en ökad grad av dynamik i det svenska FoU-systemet? Vilka maktförskjutningar har skett i det svenska kunskaps- och forskningspolitiska systemet? Syftet är således att beskriva och analysera förändringar på systemnivå, att analysera trender och förskjutningar och att bidra med ny kunskap utifrån ett övergripande perspektiv.

Personal:
Laila Abdallah, SISTER
Mats Benner, Lunds universitet
Susan Marton, Göteborgs universitet
Torsten Nybom, Örebro universitet
Ulf Sandström, VR
Sverker Sörlin, SISTER

Finansiärer:
Stiftelsen för strategisk forskning
KK-stiftelsen
MISTRA
Vårdalsstiftelsen
Riksbankens jubileumsfond


Högskolan och regional samverkan - finansieringströmmar och högskolepolitik

Projeket avser att kartlägga och analysera de forskningsfinansiella strömmarna med särskild hänsyn till omfattningen av forskningsstöd och kontraktsforskning beställd av regionala aktörer. Regionala forskningsresurser, dvs. FoU-medel som kommer från den egna regionen, utgör ungefär en femtedel av högskolans totala forskningsbudget. Preliminära analyser visar att dessa medel är av stor betydelse för små och mellanstora högskolor, framförallt i ett initierande skede när forskningsverksamheterna är på väg att etableras. Hur kommer dessa medel att se ut i den framtida utvecklingen för dessa högskolor? Under 1990-talet har forskningens finansiering alltmer karakteriserats av konkurrens till följd av att fakultetsanslag minskat i betydelse. I ett framtidsperspektiv är det sannolikt att staten i ökad utsträckning kanaliserar resurser till forskning via forskningsråden. Detta understryker ytterligare konkurrensen om forskningsmedel. En ökad förståelse för högskolors förhållningssätt till de regionala medlen i relation till minskade nationella bidrag är därför viktigt att få belyst. Analyserna planeras så att de bland annat kan svara på följande frågor:

ˇ Hur har den regionalt baserade finansieringen av FoU vid högskolor och nya universitet sett ut under perioden 1993/94 till 2001?
ˇ I vilken utsträckning har minskad direkt statlig finansiering påverkat regionens högskolor?
ˇ Har formerna för den offentliga finansieringen i övrigt ändrats?
ˇ Har näringslivsbaserad finansiering av högskoleforskningen ökat eller minskat?
Finansiär: TRU-enheten vid Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.

Personal: Ulf Sandström, Martin Hällsten och Laila Abdallah.

Att lära sig se:
Åskådningskultur, pedagogik och visuella medier i Sverige 1850-1910


Under de senaste decennierna har det mångvetenskapliga forskningsområdet "Visuell kultur" tilldragit sig stort internationellt intresse. Bakgrunden till detta är behovet av en kritisk förståelse av mediernas massproduktion av bilder samt den förändring av visualiseringens status som den nya informationsteknologin medför. Projektet "Att lära sig se: Åskådningskultur, pedagogik och visuella medier i Sverige 1850-1910" ansluter till detta expansiva forskningsområde. Undersökningens tidsramar, 1850-1910, sammanfaller med framväxten av ett mycket omfattande visuellt medielandskap i Sverige och andra länder: publika museer och världsutställningar; en omfattande visuell populärkultur i form av panoramor, kringresande vaxkabinett och populära tekniker för bildframställning och optiska experiment; nya bild- och reproduktionstekniker som lade grunden till en begynnande massproduktion av bilder, etc. Mot den allmänna bakgrunden är projektets syften: 1) att analysera en serie visuella tekniker under 1800-talets andra hälft som delar av ett mycket omfattande och historiskt specifikt visuellt medielandskap; 2) att problematisera föreställningen om ett radikalt brott mellan "informationssamhället" och tidigare perioders förmenta brist på komplexa mediesystem; 3) att särskilt undersöka de pedagogiska metoder som utvecklades i anslutning till den visuella kulturen under 1800-talets andra hälft och som identifierade seendet som ett pedagogiskt kunskapsobjekt; 4) att i ett historiskt och ett samtidskritiskt perspektiv analysera hur förändringar i det visuella medielandskapet påverkar de offentliga sfärerna och relationen mellan publik- och medborgarroller i det moderna samhället.

Personal: Anders Ekström
Finansiär: Vetenskapsrådet


"Det sociala kunskapsfältets gränser: Akademisering och könsarbetsdelning i England och i Sverige 1880-1960"

Föreliggande studie utgör en historisk undersökning av samhällsvetenskapens framväxt och akademiska etablering med avseende på dess könsaspekter ur ett internationellt komparativt perspektiv. I fokus står den sociala kunskapsproduktionens successiva förvetenskapligande i England och i Sverige under perioden 1880-1960. Studien knyter an till pågående internationell sociologihistorisk och universitetshistorisk forskning. Men den eftersträvar samtidigt ett vidgat socialhistoriskt perspektiv. På så sätt kommer den nya universitetsbaserade, manligt dominerade, samhällsvetenskapen att studeras som ett parallellt fenomen till den livaktiga utomakademiska sociala kunskapsproduktionen, där kvinnliga aktörer gavs fortsatt stort utrymme. Med detta vidgade perspektiv på det sociala kunskapsfältets omvandling under perioden framstår akademiseringen och könsarbetsdelningen som två komplext sammanvävda gränsdragningsprocesser, vars förhållande till varandra skall närmare undersökas och empiriskt belysas genom ett antal fallstudier, fördelade över tid och rum, inom och utanför akademin. Studiens huvudsyfte är att klargöra likheterna och skillnaderna mellan de nationellt bestämda kunskapsfältens omvandlingar i England respektive i Sverige med särskild tonvikt vid den sociala kunskapsproduktionens akademiska och genusbestämda gränsdragningar. Därigenom behandlas samtidigt mer generella frågeställningar rörande den vetenskapliga kunskapens förutsättningar och det moderna välfärds- och kunskapssamhällets framväxt.

Personal: Per Wisselgren
Finansiärer: Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT).


Vilka internationaliseringseffekter har postdoc-stipendier?
Sedan lång tid har det varit vanligt att nydisputerade doktorer åker utomlands efter doktorsexamen under ett eller ett par år. Att få klarhet i på vilket sätt som dessa postdoc-vistelser vidgar svensk forsknings kontaktmönster är angeläget för att kunna utforma framtida stipendieprogram på bästa sätt. En studie av svenska forskares postdoc-vistelser utomlands, med avseende på internationaliseringseffekter, skulle kunna bidra till större säkerhet vid utformningen av olika stipendieprogram. Den kritiska frågan blir huruvida en forskares kontaktytor ser annorlunda ut efter en postdoc-vistelse än de gjorde före. Har kontaktnätet på något sätt vidgats så kan man tala om internationaliseringseffekter i någon form. Det är av stort intresse att få svar på omfattning och intensitet i de kontakter som forskare etablerat under sin postdoc, samt hur pass beständiga de är över tid. Kontakterna kan givetvis ha olika skepnad och intensitet; vi talar exempelvis om konkreta internationella projektsamarbeten med sampublicering som ett resultat, personliga kontakter och tillgång till någon form av nätverk. Inledningsvis vill utförarna av studien så långt det är möjligt försöka presentera en totalbild av svensk postdoc-stipendiering över tid, genom att använda statistik från Vetenskapsrådet och de tidigare forskningsråden, STINT, Wenner-Gren Stiftelserna och eventuellt någon ytterligare finansiär. Utöver detta planeras en enkät och intervjuer i någon form. Studien beräknas vara klar i november 2003.

Personal: Göran Melin
Finansiär: STINT


Konstnärlig forskning och doktorsexamen i Sverige

Under de närmaste tre åren fördelar Vetenskapsrådet s k "kollegiepengar" till de konstnärliga högskolorna med samarbetspartner med avsikt att skapa strukturer för framtida forskningsprojekt. Flera högskolor utannonserar eller förbereder doktorandtjänster med konstnärlig forskarinriktning. Projektet är en kartläggning av de aktörer, argument och strukturer som ligger bakom denna nya forskningsgren med särskild tonvikt på balansen mellan teori och praktik och på metodfrågor.

Personal: Henrik Karlsson
Finansiär: Riksbankens jubileumsfond
Publicering: se Publikationer


Den mediala vetenskapen, 1850-2000

Detta är ett pilotprojekt inom forskningsområdet "Vetenskaperna, medierna och publikerna". Projektet tar sin utgångspunkt i aktuella förändringar av villkoren för vetenskapens medialisering och forskningens sätt att kommunicera med det omgivande samhället. Avsikten i detta pilotprojekt är att belysa dessa frågor i ett historiskt perspektiv med en serie fallstudier som omfattar den ungefärliga tidsperioden 1850-2000. I ett framtida större forskningsprojekt identifieras tre till fyra områden för fördjupade undersökningar. Det övergripande syftet med arbetet i pilotprojektet kan beskrivas i fyra led: 1) att inventera och sammanföra pågående forskning om de historiska relationerna mellan vetenskap, medier och publik; 2) att i samarbete med denna forskning framställa en antologi som behandlar den mediala vetenskapen i både ett historiskt och ett samtidsorienterat perspektiv (planerad utgivning 2003); 3) att med stöd i detta arbete utveckla teoretiska alternativ till den traditionella spridningsmodell som dominerar förståelsen av förhållandet mellan forskningen, dess förmedlare och olika publiker; 4) att utarbeta en större ansökan om forskningsanslag inom området som kan lämnas till olika anslagsgivare våren 2003.

Personal: Ander Ekström
Publicering: augusti 2003
Finansiär: Riksbankens jubileumsfond


Diabetesforskning i nätverk - monitoring och evaluering

Wallenbergs Stiftelse och Juvenile Diabetes Research (U.S.) har tillsammans avsatt 75 Mkr för en femårig satsning inom diabetesforskning. Ett antal grupper inbjöds 1997 att komma med förslag och att bilda nätverk kring sin forskning. Detta projekt följer de tre de konstellationer, som sedermera (jan 98) valdes att bedriva forskning i nätverk. I en första etapp har projektet studerat attityder till nätverksarbete hos en större grupp av de forskare som deltagit med ansökningar. I fas två följer projektet de tre konstellationerna och bearbetar data om publiceringar, samarbeten och organisation. I den avslutande och tredje fasen skall projektet summera de effekter som nätverksarbetet givit på forskningsverksamheten.

Personal: Olle Persson, Umeå Universitet, Mats Benner, Lunds universitet, Martin Hällsten, Ulf Sandström (SISTER)
Finansiär: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse/MFR och JDFR
Status: Pågående
Rapporter: se arbetsrapport nr. 4 och electronic publications


A Comparative Analysis of Public, Semi-public and Recently Privatised Research Centres

The role of the research centre is increasingly recognised as a key part of the National Innovation System (NIS) and in recent years there have been extensive attempts to understand its operation and contribution to both knowledge accumulation and economic competitiveness. Research centres and laboratories are to science what firms are to the economy: the units of production.
In almost every country in Europe there was a massive expansion of the public sector research during the 1960s and 1970s. Certain areas, such as nuclear and energy research, were awarded high priority. Research institutions and centres proliferated, often following the type of model from areas such as agriculture and physical standards, which had been in existence since the start of the twentieth century. Research funding was generally organised on the basis of either block-grant funding direct to the institution, and thereby allowing a large degree of intellectual freedom, or through Research Councils which supported topics of research to be performed at universities or specialised research institutions.
The rapid growth in funding arrangements and the bodies engaged in research often lead to problems of co-ordination. Many Government ministries might be involved in research activities, not to mention regional bodies as well. Over the last 20 years there has been an extensive attempt to restructure many of Europe's research systems to provide better co-ordination, to reflect changing policy conditions towards publicly-funded research and what Government sees as priority areas for support, to provide new mechanisms for the allocation of funding and setting of priorities, and to provide new approaches of accountability and Ministerial control. These have profoundly changed the research system in many countries and have affected the operation of research centres.
Government political goals for the public research system have been described as converging around 6 key issues: the need for better management of public sector research; the need for greater flexibility in the operation of public sector research; the need for greater collaboration within the public sector research system and between this and the users of knowledge that is generated; the need for better co-ordination in the operation of the various components of the public sector research system; the call for for greater accountability and transparency; and the need for linking of university research with the research system.
Some of the consequences of these pressures have been very apparent, such as the move to privatise research centres. In broad terms the public sector research systems that emerged in many European countries throughout the 1950s and 1960s reflected three broad sets of research functions with appropriate bodies: the advancement of knowledge was typically the work of the universities; Government-owned research laboratories provided a source of information for Government policy formation such as public safety and welfare, while industrial research institutes supported specific sectors. With the policy and funding changes that have occurred to the science system this separation has become far less clear.
At the same time in many countries there has been a shift in attention away from specialist research centres in favour of university research activities with attempts to secure greater return from these. This has driven university research towards more contract work for industry at the same time shortening the typical length of a university research project.
It is important to keep in mind that whilst there may be general trends, important national differences should also be explored. The decline of block grant funding and its replacement with contestable funding has not affected all EU countries equally and, for example, French and German research centres continue to receive a large share of funding through this means. This is in contrast to the UK, and particularly Spain, which have moved steadily towards contestable funding.
There is a tendency to focus too much on the types of change affecting research aspects and ignore the human resource aspects, although these too will have a major impact on performance. A fundamental change, which has affected many classes of European researchers, is the move to short-term contracts. There may be important implications here not only the type of research carried out - in effect less long term work - but it is also noted that the decline in security may have an impact on the quality of the research undertaken. In the case of previously Government-owned research centres, the use of staff on short-term contracts may have a negative impact on maintaining the assurance of disinterested advice. Further, short-term contracts can create a poor image and, it is argued, fail to attract the highest quality researchers. Set against this, others have noted that turnover of staff has positive outcomes through the influx of new ideas and more creativity.
The aim of this project is to build up a science and technology indicators system to account for the dynamics of change in the management forms in public, semi-public and recently privatised research centres in Europe.

Personal: in Sweden: Henrik Sandén, Ulf Sandström (SISTER).
Financiers: EU.


Forskningsfinansiella mönster

Hur strukturerar forskningsfinansiärerna sitt stöd till universitetsforskarna? Finns det gemensamma mönster i anslagspolitiken hos de olika forskningsfinansiärerna? Finns det skillnader mellan forskningsråden? …mellan sektorsforskningsorganen? Svar på dessa frågor kan erhållas via analyser av finansiärernas projektregister, vilka finns tillgängliga i databaser. I flera undersökningar har finansiärernas register använts och grundtanken i detta projekt är att utveckla analysmetoderna och att göra komparativa studier mellan olika typer av forskningsfinansiärer. Det är också intressant att närmare studera huruvida paketeringen av forskningsmedel skiljer sig med avseende på mottagarkategorier inom högskolan, t.ex. de olika högskolorna, högskolor i jämförelse med universitet, tjänstekategorier, olika disciplinområden m.m. Har anslagspolitiken förändrats över tid? Disponerar forskare mer eller mindre projektmedel per år idag än vad som var fallet fem år tidigare? Vad kännetecknar de projektförslag som erhållit avslag? Hur prutar finansiärerna på projektanslagen.

Personal:Ulf Sandström and Marin Hällsten (SISTER).


The Research Community and Its Responses to Change

During the 1990s a whole set of new forms and modes for financing of research has emerged and been incorporated in the institutional set up of Swedish research policy. This has not happened without controversies and debate. Some researchers of good reputation decided to leave their positions in research councils and the Government Research Advisory Board. But in all, the reaction has been surprisingly weak and few researchers have voiced their possible criticism. What are the actual attitudes on these issues within the research community?
The question addressed in this project is, how contemporary Swedish academics assess and respond to various institutional transfer-oriented policy alternatives. Of certain interest is where they would draw the boundaries of university-industry collaboration. What kind of division of labour between academia and industry would researchers want to have if they had a choice? One informed guess would be that researchers tend to strive also for strong connections with external actors and that validation strategies often involves contexts of application. Not only the external penetration should be considered when asking researchers these questions. What are their attitudes regarding the functions of the research system when it comes to internal aspects regarding the council procedures, council granting policies and peer review in different instances.
Faculty attitudes in these respects has not been an exploited area of policy research. It is probably taken for granted that due to high levels of integration in the research community the need for investigations of this kind is not apparent. Scholars have pointed out that there is a lot of tensions inside the research community. The impending debates between male and female researchers are but one example of this. The division between researchers who accept the collegial system and researchers who consider this to be a game for senior power professors is another one. Also, the level of integration inside the research community might have changed. With an expanding community, and a lot of new research areas between the traditional disciplines, there could be room for processes which will have the effect of disintegration. This was one of the major findings in the Sandström et al evaluation (1997) of the Swedish Engineering Science Research Council (TFR). In the TFR evaluation attitudes were examined by a national mail survey implemented in the beginning of 1997. The same type of survey is now distributed to researchers who have sent in proposals to the NFR and MFR. In later stages of this project it might be of importance to include researchers from sectorial agencies.

Personal: Ulf Sandström (SISTER).


Fusion Research As Megascience

Inom ramen för EU:s utvärdering av fusionsforskningen (Fusion Programme Evaluation 1996, EUR 17521) har utvecklats ett program för socio-ekonomisk forskning. Denna gruppering kallas Socio-Economic Research on Fusion (SERF). Detta delprojekt skall belysa fusionprogrammets karaktär som teknikvetenskapligt projekt genom att relatera forskningen till andra stora vetenskapliga satsningar (t.ex. CERN). I första hand koncentreras intresset till ITER, vilket är ett globalt forskningsprojekt.

Personal: Ulf Sandström, Mats Fridlund (SISTER).
Financier: EU och NFR.


Indikatorer för benchmarking av svensk högskoleutbildning

På uppdrag av SISTER har Institutionen för internationell pedagogik vid Stockholms universitet genomfört en förstudie på temat "Prospects of Selecting and Using Indicators for Benchmarking Swedish Higher Education". Arbetet har utförts av fil.dr. Alexander Kanaev under ledning av professor Albert Tuijnman. Projektet avrapporteras som nr 2001:1 i SISTER:s arbetsrapportserie. Till arbetet har varit knuten en referensgrupp bestående av personer från Högskoleverket och SCB samt andra berörda instanser med kompetens och intresse för den aktuella problemställningen. Rapporten redovisar, mot bakgrund av internationella erfarenheter och forskning på området, en systemansats för utveckling av indikatorer för bedömning av svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv. Möjligheter och begränsningar, vissa teoretiska utgångspunkter samt en tänkbar modell för ett fortsatt utvecklingsarbete skisseras. Rapporten redovisar också förslag till fortsatt arbete med att utveckla ett svenskt indikatorsystem inklusive metoder för att göra ett sådant system tillgängligt för en bredare allmänhet. Anhållan om fortsatt samverkan och finansiering har ställts till Högskoleverket och Riksbankens Jubileumsfond.

Personal:
Finansiär:

Trender inom utvärdering av forskning

Under den senaste tioårsperioden har efterfrågan på utvärdering av den offentligt finansierade forskningen och utbildningen ökat i majoriteten av OECD-länder. Den främsta anledningen till denna efterfrågan kan sökas i en allt hårdare internationell och nationell ekonomisk konkurrens parat med en begränsning av de finansiella resurserna.
Parallellt med detta har synen på innovationsprocessen förändrats. Från 1950- och 60-talets första enkla linjära modell, som beskrev innovationsprocessen som en rak process från forskaresamhället till brukarsamhället, har vi nu kommit fram till den femte generationens innovationsmodell - samverkans- och nätverksmodellen. För varje ny modell har medvetenheten om de komplexa samband som finns mellan forskning och den omgivande sociala miljön vuxit sig allt starkare.
Sammantaget innebär detta att inte endast efterfrågan på utvärderingar ökat utan även att kraven på metoderna för utvärdering vuxit. Den traditionellt sett totalt dominerande metoden, den kvalitativt inriktade expertgranskningen - peer review - ifrågasätts således och utmanas av nya och alternativa metoder - inte minst kvantitativt inriktade mätmetoder.
Syftet med projektet är att ställa samman huvuddragen i de senaste årens internationella utveckling inom utvärderingsmetodik. En dylik översikt bör kunna ge viktig information om var svensk utvärderingstradition befinner i sig i förhållande till dessa senaste trender och metoder.

Personal: Ulf Sandström, Tobias Harding
Finansiär. Formas

"Utvärderingars effekter"

Projektinfo saknas

Personal: Olle Edqvist, Jan-Eric Degerblad
Finansiär: Riksbankens jubileumsfond

Kunskapssamhällets produktionsmiljöer - indikatorer och framgångskriterier för stiftelsernas satsningar

Indikatorprojektet har till målsättning att utveckla en modell som kan användas för att löpande följa upp samverkan mellan universitet, högskolor och näringsliv.
I en inledande litteraturstudie inventeras tidigare försök som har gjorts att konstruera och arbeta med indikatorer med fokus på studier av gränssnittet mellan den akademiska världen och näringslivet.
Vid besök på högskolor intervjuas såväl ledning och involverade forskare som representanter för näringslivet om deras uppfattningar och erfarenheter kring bedömningar av samverkansaspekter. Också erfarenheter från andra forskningsfinansiärer samlas in genom samtal och tillgänglig dokumentation.
En förstudie skall resultera i ett urval indikatorer samt en analys av deras användbarhet, fördelar och begränsningar. Indikatorerna skall ha en signalfunktion och kunna ge indikationer om hur specifika produktionsmiljöer fungerar och deras potentialer. Detta inkluderar information om såväl de befintliga förutsättningarna som den pågående verksamheten. Tillämpningen av indikatorerna skall kunna ske på grundval av lättillgängliga data som också kan användas för upprättande av tidsserier. Resultaten skall i första hand fungera som underlag för KK-stiftelsens löpande uppföljningar och långsiktiga strategi- och policyarbete.
En uppföljning av förstudien kan inkludera tillämpningar av modellen samt fortsatt metodutveckling för studier av kunskapssamhällets produktionsmiljöer.

Personal: Lillemor Kim, Robert Ohlsson, Ulf Sandström
Finansiär: KK-stiftelsen
Status: Avslutat, se arbetsrapport nr.3