SISTER Skrifter 1, 2001
Kontrovers och konsensus
Mats Benner


Vetenskapens samhälleliga betydelse har ökat väsentligt de senaste decennierna. Det syns till exempel i framväxten av högteknologiska industrisektorer som informationsteknologi, telekommunikation och bioteknik, i kartläggningen av det mänskliga genomet och i de vetenskapliga bedömningarna betydelse för hanteringen av galna ko-sjukan. Som en följd av detta har forskningens politiska styrning blivit ett allt vidare område. Många olika intressen slåss idag om vilken inriktning framtidens forskning ska ha, vilka områden som ska prioriteras och hur forskningen ska organiseras. Denna studie behandlar förhållandet mellan vetenskap och politik i Sverige under 1990-talet. Det är en historia om tydliga ideologiska skillnader, kraftiga motsättningar mellan forskare och politiker och kontroversiella beslut, till exempel inrättandet av forskningsstiftelser, Thamprofessurernas tillkomst och den nyligen beslutade centraliseringen av forskningsfinansiering. Forskningspolitiken under perioden handlar emellertid inte bara om skillnader och motsättningar. Den är också ett uttryck för en djupgående förändring i synen på den akademiska forskningen, och segertåget för en instrumentell syn på den akademiska forskningen oavsett om utbildningsministern hetat Unckel, Tham eller Östros. Boken ger därmed ett djupare perspektiv på stridigheterna mellan politiker och forskare under tidsperioden, och förklarar politikens inriktning och grundläggande värderingar.

Boken utges i samarbete med förlaget NyaDoxa. Beställ via bokhandeln eller direkt från www.nya-doxa.se

SISTER Skrifter 2, 2001
Motsträviga myndigheter
Bo Persson


Motsträviga myndigheter: Sektorsforskning och politisk styrning under 1980-talet. SISTER Rapport 2, 2001.

Forskning är avgörande för utveckling och välstånd, och forskningsfrågorna har blivit ett allt viktigare område för politisk styrning. Ett exempel är den nya forskningspolitik som växte fram i Sverige under 1980-talet. Statsmakterna försökte reformera sektorsforskningen som ansågs splittrad och kortsiktig. Myndigheter - sektorsforskningsorgan - tvingades att reformera arbetssätt och organisationsformer.

I denna studie analyseras vilka följer detta fick för två sektorsforskningsorgan, Statens råd för byggandsforskning (BFR) och Styrelsen för teknisk utveckling (STU). Analysen visar att två skilda modeller för styrning av forskning stod emot varandra. Statsmakternas politik baserade sig på en traditionell rådsmodell medan förvaltningen agerade som försvarare av en sektoriell modell. Förvaltningarna fungerade dock inte enbart som försvarare av sin gamla roll utan bidrag även till att omdefiniera och utveckla sektorsforskningsmodellen.

Bo Persson är statsvetare verksam vid Linköpings universitet. De senaste åren har han varit knuten till SISTER-programmet "Det nya forskningslandskapet". Denna bok är hans doktorsavhandling.

SISTER Skrifter 3, 2001
Universiteten och kompetenslandskapen
Maria Wikhall


I Sverige har utbildningspolitiken under de senaste decennierna fått en viktig roll i att främja målsättningar också inom en rad andra politikområden, bland annat det regionalpolitiska. Högskolorna skall bidra till att utjämna sociala och ekonomiska skillnader mellan olika grupper i befolkningen, stimulera innovationsförmågan i näringslivet och generera nya företag. Undersökningarna av universitetens och högskolornas effekter är dock få i förhållande till den uppmärksamhet som dessa frågor fått i debatten.

I denna bok studeras vilken betydelse utbyggnaden av den högre utbildningen har haft för studentrekryteringen och den regionala tillgången på högutbildad arbetskraft under 1980- och 1990-talen. Två politiska ambitioner står i centrum: del strävan att öka tillgängligheten till högre utbildning och därmed minska den geografiska och sociala snedrekryteringen, dels strävan att öka den regionala kompetensförsörjningen. Studien stödjer antaganden om att tillgänglighet till högre utbildning på nära håll gör människor, ur alla socialgrupper, mer benägna att studera vid högskolan. Utbyggnaden av universitetet och högskolor är också av betydelse för den regionala tillgången på högutbildad arbetskraft.

Boken ger dock inget empiriskt stöd för antagandet att närhet till högskola eller universitet skulle betyda särskilt mycket mer för de från icke-akademiska hem än för andra grupper av studerande. Det finns grupper som kan antas ha gynnats betydligt mer av utbyggnaden, bl.a. de allra yngsta och de något äldre studenterna.

SISTER Skrifter 4, 2002
"Handslag, famntag, klapp eller kyss?"
Henrik Karlsson


Konstnärlig forskning och forskarutbildning har diskuterats sedan högskolereformen på 1970-talet och är nu på nytt ett högst aktuellt begrepp. I forskningspropositionen 2000/2001 rangordnar regeringen den konstnärliga forskningen som ett av åtta angelägna forskningsområden och satsar via Vetenskapsrådet betydande resurser för att utveckla kunskaper och nätverk de närmaste åren.

SISTER har genomfört en fristående kartläggning av området i en problemorienterad rapport, som också belyser konstnärlig forskarutbildning och doktorsavhandlingar i Storbritannien och Finland. Detta nya forskningsfält bör inte ses enbart som en intern angelägenhet för konstområdena utan också diskuteras utifrån behovet av tvärvetenskapliga samarbeten och förnyelse inom närliggande humanistiska discipliner.

Henrik Karlsson är docent i musikvetenskap och forskare vid SISTER.

SISTER Skrifter 5, 2002
Det nya forskningslandskapet
Ulf Sandström(red)


Forskningspolitiken blev en politisk stridsfråga under 1990-talet. Landskapet förändrades radikalt. Nya högskolor och nya universitet inrättades. Stiftelserna startade och stökade om rejält i systemet för finansiering. Europeiska samarbeten tog fart och Sverige fick snabbt en ökande del av EU:s forskningsmedel. Det nya årtiondet har börjat lika händelserikt och den politiska debatten är fortsatt intensiv.

Denna bok ger perspektiv på forskningens villkor. Måste man arbeta tvärvetenskapligt? Behöver den externa finansieringen av forskning ökas? Har de kvinnliga forskarna vunnit eller förlorat på reformerna? Bör sektorsforskningen återupplivas? Sjunker den svenska forskningens kvalitet? Varför är det bara grabbar i forskningsdebatten?

Detta är några av de frågor som behandlas och syftet är att förstå forskningens situation idag – bortom politiska slagord och trätor. Genom bakgrund och fakta med förankring i aktuell forskning ges läsaren redskap att ta ställning i några av kunskapssamhällets centrala frågor.

SISTER Skrifter 6, 2003
Kulturen i kunskapssamhället
Sverker Sörlin(red)


Kultur är skapande, kritisk, frigörande. Men kulturen är också en näringsgren, en samhällssektor och ett politikområde - och som sådan växer den. Samtidigt förändras kultursektorns innehåll. Allt större delar sker på kommersiella villkor, och det knyts förhoppningar till kulturen som lokaliseringsfaktor, ofta i just de städer där högskolor och universitet växer. Kulturen håller med andra ord på att blir en allt intressantare del i det framväxande kunskapssamhället.

Den här boken handlar om denna utveckling: om universitetens kulturella sammanhang, om festivalkulturens expansion, om elitutbildningar inom kultur och idrott, om Stockholm som europeisk kulturhuvudstad, och om utmaningar från aspirerande kulturstäder som Malmö, Umeå och Göteborg. Den handlar också om korsbefruktning av konst, vetenskap och design, om kultur som lokal utvecklingsstrategi och om doktriner i svensk kulturpolitik. Det är också en bok om vad kulturpolitiken vill och kan göra i kunskapssamhälle - på egen hand och i samverkan med andra politikområden för näringsliv, forskning och utbildning.

Sverker Sörlin är professor i idéhistoria och direktör för SISTER.

Beställ boken från bokförlaget Nya Doxa

SISTER Skrifter 7, 2003
Den vildväxande högskolan
Lillemor Kim & Pehr Mårtens(red)


Det är trivialt att säga att högskolan växer. Men påstår vi att den växer vilt uppstår omedelbart meningsskiljaktigheter om huruvida detta är av godo eller ondo. Står ett oregerligt kaos för dörren i lärdomens högborg? Eller innebär det snarare att högskolan vuxit ur sin enhetliga kostym och begåvats med fler tolkningar och lösningar på sitt uppdrag?

Vid årskonferens för European Association of Institutional Research (EAIR) år 2002 presenterade Susan Frost, verksam vid forskningsuniversitetet Emory University i USA, ett uppmärksammat paper ”Advancing Universities: The Global City as Guide for Change ”. Hon argumenterade för att högskolan skall överge den byråkratiska metropolis-modellen och istället inspireras av en modell kalkerad på de öppna flödesstrukturer som kännetecknar the global city: ”a model greatly dependant upon networks and strategy, blurred boundaries, strategic projects, and constructed identities.” Vi är nyfikna på vad högskolan enligt the global city – den vildväxande högskolan – bär i sitt sköte. Men innan vi kan sia om framtiden tror vi att det är nödvändigt att samla beskrivningar av högskolans praktik från ett inifrånperspektiv. Och ställa bilderna mot diskurserna.

Volymen innehåller bidrag till detta från forskare på SISTER: Lillemor Kim, Ulf Sandström, Anders Ekström, Sverker Sörlin, Ewa Olstedt och annorstädes: Urban Dahllöf och Gunilla Roos vid pedagogiska institutionen i Uppsala, Elsy Liman-Grave vid Södertörns högskola, Håkan Gunneriusson vid vetenskapshistoriska avdelningen i Uppsala, Fredik Schoug vid etnologiska institutionen i Lund, Mats Benner vid Forskningspolitiska institutet i Lund samt Marta Edling och Maria Görts vid konstvetenskapliga institutionen i Uppsala resp. Stockholm. "Den vildväxande högskolan" innehåller också ett konstnärligt bidrag i form av en affischbilaga (PDF) av Tobias Sjödin med textkommentar av Marianne Hultman från Norrköpings Konstmuseum.

Innehåll och förord(PDF).

Redaktörer:
Lillemor Kim, forskningsledare vid SISTER.
Pehr Mårtens, program- & informationssekreterare vid SISTER.

Beställ boken (190 kronor inkl moms + porto) från bokförlaget Nya Doxa.

SISTER Skrifter 8, 2003
Universitetet och den regionala utmaningen
Björn Olsson & Ulf Wiberg (red)


Under sin långa historia i Sverige har universitetet ända fram till helt nyligen i allt väsentligt varit en nationell, och därför statlig, angelägenhet. Detta förändrades under 1900-talets senare årtionden och den regionala, eller ibland rent lokala, uppgiften har efterhand kommit alltmer i förgrunden. Idag är det regionala intresset ett inslag i utvecklings-programmet vid snart sagt varje lärosäte, stort som litet. Och det kanske mest intressanta är att denna utveckling inte drivits fram av statliga påbud utan till följd av en mobilisering inifrån regionerna. Högskolan har blivit ett instrument för regional utveckling och även ett konkurrensmedel regionerna emellan.

Denna bok tar fasta just på denna regionala dimension i de effekter som universitet och högskolor förväntas åstadkomma. Med empirisk tyngdpunkt i Umeå universitet, som var tidigt ute med regionalt arbete, visar den att sådana effekter finns, men samtidigt att de sällan blir just de som man tänkt sig från början. Boken visar också de lokala förutsättningarnas stora betydelse.

"Den regionala utmaningen" har vuxit fram ur två forsknings-sammanhang. Det ena går tillbaka på ett initiativ från Umeå universitet, som vid mitten av 1990-talet beställde en studie av universitetets samhällseffekter. Det var då en tämligen unik uppgift, som knappast hade prövats i Sverige i någon större skala. Uppdraget gick till det mångvetenskapliga Centrum för regional forskning vid Umeå universitet, CERUM. En första avrapportering gjordes 1995 men arbete med dessa frågor har fortsatt vid CERUM sedan dess.Ett andra sammanhang i vilket boken ingått är ett större forskningsprogram om de svenska universitetens betydelse för konkurrenskraft och regional utveckling. Under de senaste åren har programmet delvis haft sin verksamhet vid SISTER, där "kunskapssamhällets produktionsmiljöer" är ett prioriterat forskningsområde.

Redaktörer:
Björn Olsson
Ulf Wiberg

Beställ boken från bokförlaget Nya Doxa.

SISTER Skrifter 9, 2003
Kultur, plats, identitet
- det lokalas betydelse i en globaliserad värld
Helene Egeland & Jenny Johannisson (red)


Inledning, innehållsförteckning och författarpresentationer (PDF)

Denna antologi består av bidrag från nio unga forskare som alla problematiserar relationen mellan kultur, plats och identitet. Istället för att ta förmodade globaliseringsprocesser för givna vill författarna, med utgångspunkt i en rad empiriska exempel, nyansera diskussionen om platsens betydelse i en globaliserad värld. De reellt existerande platser och företeelser som boken återger utmanar den poststrukturalistiska dekonstruktion av begreppen kultur, plats och identitet som länge dominerat kulturforskningen.

Bland de teman boken uppmärksammar finns kulturpolitik, medieproduktion och mediekonsumtion, samt kulturarbetares karriärer inom områden som konst och nycirkus. Boken belyser också nya politiska och kulturella motståndsrörelser i tillägg till kulturutbudets betydelse för regioners och platser attraktivitet. Sammantaget ger antologin en bild av bredden och förnyelsen i den forskning om kultur som bedrivs vid flera av landets universitet, högskolor och institut.

Redaktörer:
Helene Egeland
Jenny Johannisson

Beställ boken från bokförlaget Nya Doxa.

SISTER Skrifter 10, 2004
Den mediala vetenskapen
Anders Ekström (red)


Innehållsförteckning och Inledning av Anders Ekström (PDF)

Hur påverkar vetenskapens medialisering frågor om forskningens legitimitet och hur förändras forskningskommunikationens roll när vetenskapen på ett allt ensidigare sätt beskrivs som en ekonomisk tillväxtfaktor? Sexton forskare undersöker förhållandet mellan vetenskap, medier och publik i ett längre historiskt perspektiv, från experiment och sensationer på 1800-talets nöjesestrader till det tidiga 2000-talets chatsajtsdebatter om transplanterade kroppar.

Redaktör:
Anders Ekström

Beställ boken från bokförlaget Nya Doxa.

SISTER Skrifter 11, 2004
Staten, Chalmers och vetenskapen
Henrik Björck


Innehållsförteckning och Inledning av Henrik Björck (PDF)

Tisdagen den 5 november 1929 anländer Gustaf V till ett regnigt Göteborg för att fira Chalmers 100-årsjubileum. På bilden har kungen just kommit fram till de nya laboratorierna för fysik och kemi, där han hälsar på rektor Hugo Grauers med fru. Bredvid väntar ordföranden i Chalmers styrelse, landshövding Oscar von Sydow med fru. Chalmerister bildar häck på trappan upp till det så kallade Origohuset. Elevkåren hade just fått ett nytt standar, men får i det dåliga vädret använda sin gamla fana, i vars mitt står "Avancez ". I denna bok sätts Chalmers omvandling från slöjdskola till högskola in i ett brett historiskt sammanhang. Den högre tekniska utbildningen, med forskning på dagordningen, är central i historien om industrisamhällets kunskapshantering och belyser hur staten och vetenskapen närmade sig varandra i forskningspolitiken. Chalmers omvandlades när det svenska samhället moderniserades. Denna konfliktfyllda historia utvecklade sig under Sveriges politiska industrialisering i början av 1900-talet, men har slående paralleller till dagens situation, då många utbildningsinstitutioner strävar efter nya benämningar och vetenskaplig status.

Författare:
Henrik Björck

Beställ boken från bokförlaget Nya Doxa.

SISTER Skrifter 12, 2005
"I den absoluta frontlinjen". En bok om forskningsstiftelserna, konkurrenskraften och politikens möjligheter
Sverker Sörlin (red)


Inledning av Sverker Sörlin (PDF)

Forskningsstiftelserna markerade slutet på löntagarfonderna, men de innebar också, nästan över en natt, en stor förändring av det svenska forskningslandskapet, kanske den största sedan forskningsrådens tillkomst på 1940-talet. Stiftelserna skulle förnya svensk forskning och förbättra landets konkurrenskraft. De har varit omstridda. De har tidvis varit innovativa. Genom sina finansieringsformer har de utmanat och attraherat. De har mestadels uppträtt systemlojalt, men de har också bidragit till en växande mångfald. De har stått i debattens fokus, både när de skapades av de borgerliga 1991-94 och när Carl Tham och den socialdemokratiska regeringen försökte göra dem till en del av den offentligt beslutade forskningsfinansieringen. Vad har de åstadkommit? Vad har de betytt för forskarna och universiteten? Vad är resultaten för näringslivet, för regionerna, för konkurrenskraften? Vad vill och kan de uträtta i framtiden? Forskningsstiftelserna kan användas som ett prisma genom vilket man kan betrakta hela den stora omvandling som forskningen genomgått. Det är så vi har valt att göra i denna bok. Den är därmed även en bok om modern svensk forskningspolitik, dess villkor och räckvidd.

Författare:
Mats Benner
Per Janson
Susan Marton
Carl Magnus Pålsson
Mikael Sandberg
Ingrid Schild
Sverker Sörlin


Beställ boken från bokförlaget Nya Doxa.